Ägg, bönor och tjejer

2008-08-22 09:38   0 Likes   4 Comments   0 Images

Share

Med inspiration från vänner, bloggare, böcker och mina egna funderingar håller jag på med en uppgradering av min kost.  Grundproblemet är egentligen inte övervikt utan att jag är hungrig precis jämt, och tycker att jag inte gör annat än att äta.  Det har varit riktigt jobbigt t.ex. när jag är på tjänsteresa och äter frukost vid 7 och sen inte får lunch förrän efter 13 och middag vid 20.  Resdagarna blir också jättekonstiga:  Ingen riktig mat, utan bara mackor, mackor och åter mackor överallt.  Dyra mackor till råga på allt!

Det första som behövde åtgärdas var min frukost.  Den "gamla" frukosten bestod av 2 smörgåsar med skinka och en mugg fruktyoghurt.  Om jag åt frukost kl. 7 var jag vrålhungrig vid halv 10 och åt en massa frukt, och väntade sedan bara på att det skulle bli lunch snart. Nu har jag ätit naturell yoghurt med Paulun-musli och 2 kokta ägg.  Det har jag klarat mig på fram till lunch utan att svimma!

Näst i tur kommer fett och kolhydrater.  Jag har helt klart ätit för lite fett och för mycket "vita" kolhydrater.  Den här veckan har jag istället ätit bönor i alla former och hällt olivolja över grönsakerna.  Det funkar riktigt bra när man är på en lunchrestaurang där man får ta maten själv!  Igår fick jag t.ex. i mig 2 tandoori-kycklingfiléer tillsammans med bön- och kikärtssallad, broccoli, gröna bönor, tomater och grönsallad.  Det höll ända till 4-tiden!

Jag har inte tränat så mycket den här veckan, så jag kan inte säga om orken har påverkats eller inte, men i helgen ska jag ge mig ut och springa så då får vi se!

Lidingöloppet?  Seriöst?  Skulle inte tro det.  Tjej-Lidingöloppet är däremot inte helt otänkbart.  Men VARFÖR måste det heta "tjej" framför?  Om man nödvändigtvis måste ha separata lopp för könen (fast jag förstår inte poängen med det heller) kan det väl få heta "herr" respektive "dam"?  "Tjej" låter i mina öron som om det är lite sådär rosa och fnissigt och inte på allvar.  Jag läste förresten att tidningen Glamour hade arrangerat ett 100-m lopp i stilettklackar!  No comments. 

Tankar om kött & fett

2008-08-20 20:11   0 Likes   7 Comments   0 Images

Share

Inom loppet av ett par veckor har jag träffat två av varandra helt oberoende män i sina bästa år (dvs över 40) som har gått ner i vikt ganska dramatiskt.  Den ena tränar flitigt, den andra har på sin höjd hört talas om gym och motionerande.  Vad har de då gemensamt?  Jo, bägge två hade följt dietråden i boken "Ät fet mat - bli frisk och smal" av Lars-Erik Litsfeldt.  Vad jag förstår så går det ut på att HELT skippa kolhydrater (även frukt ska man tydligen akta sig för här) och bara äta protein och fett i vilka mängder man vill.  När jag hörde detta blev jag i tur och ordning

1. Imponerad (av viktminskningen)

2. Förvånad (av att höra om metoden)

3. Lätt äcklad (av tanken på att själv leva på kött, smör och grädde)

4. Nyfiken:

Går det verkligen att träna när man kör den här dieten?  Får hjärnan sitt nödvändiga bränsle? Hur blir det med fibrer, vitaminer, antioxidanter m.m.? Är det inte så att kött har värst klimatpåverkan av våra livsmedel? Blir det inte vansinnigt dyrt att köpa kopiösa mängder kött och fisk???

Båda mina vänner hävdar att de mår jättebra (vilket jag faktiskt kan se med blotta ögat) och ser inga nackdelar.  Det svåraste är tydligen att avstå från alkohol, och båda två hade mycket riktigt fuskat med ett glas vin till biffen någon gång.

Jag har ett förflutet som vegetarian, och har väldigt svårt att äta t.ex. majonnäs och grädde så det här är uppenbarligen ingenting för mig.  Jag försöker dock att (lite GI-inspirerat) äta mer linser och bönor (aja baja enligt Lars-Erik!) och inte så mycket ris (det mättar ju ändå inte) och socker.  Ungefär så långt är jag beredd att gå, i alla fall just nu.

Rättelse och dementi

2008-08-19 09:55   0 Likes   0 Comments   0 Images

Share

Tack för alla uppmuntrande tillrop efter min löparpremiär!  Jag kommer definitivt att göra om det, om inte annat så för att få uppleva den fantastiska stämningen igen.  När man kom springande längs Görgatan kände man sig nästan som en rockstjärna när alla tutade, jublade och applåderade.  Coolt.

Vän av ordning vill passa på att komma med följande rättelser:

1. Jag sprang inte 4 km på över en halvtimme, det var efter 5 km som klockan stod på 31 nånting och jag insåg att det var dags att sluta lufsa och börja springa istället

2. JAG ÄR INTE FÖDD -60 som det står i resultatlistan!!!

Fast om jag låtsas att jag är 48 år så framstår tiden plötsligt som ganska så bra...

Lite långsamt men stabilt

2008-08-17 11:32   0 Likes   3 Comments   0 Images

Share

Sådärja, nu har jag sprungit 10 km för första gången, och varit med i en tävling för första gången!  Jag var ganska så nervös hela dagen, men det lade sig faktiskt under kvällen.  Min äldste son sprang Lilla Midnattsloppet för andra gången, så han hade en hel del kloka tips till mig: "Bry dig inte om att några springer fortare, utan njut bara av att springa" och "Jag brukar springa lugnt ungefär halvvägs och sen springer jag så fort jag kan i mål".  Han sprang en dryg minut snabbare än förra året och var minst lika nöjd som då.  Kul!

När jag väntade på starten träffade jag några gamla jobbarkompisar från olika uppdrag jag har haft.  Det är alltid kul att träffa folk i oväntade sammanhang.  Alla frågade varandra "Men vad gör DU här?" vilket låter lite som "Va, ska DU springa, ditt gamla fetto, det trodde jag aldrig". 

På Midnattsloppets hemsida finns det en film över banan där man får en ganska bra bild över hur tuffa de olika partierna är.  Killen som pratar på filmen säger hela tiden "Ta det lugnt här, det är långt kvar"  utom vid 9 km då han säger "Börja inte spurta för tidigt".  Budskapet "Ta det lugnt" hade således fastnat i min hjärna, så jag började springa väldigt lugnt.  Alldeles för lugnt.  Pulsen låg kring 150 och jag hade gott om tid att vinka åt folk och titta på omgivningarna.  "Bäst att fortsätta i det här tempot, sen kommer backarna och jag är ju inte 100% frisk heller" tänkte jag och fortsatte luuugnt och fiiint.  Vid vätskekontrollen efter 4 km stod min klocka på drygt 30 minuter.  Då insåg jag att det får vara någon måtta på att ta det lugnt - i den här takten skulle jag inte komma i mål förrän dagen efter!  Alltså ökade jag tempot, och det var nu det började bli kul!  Jag var inte trött alls, så backen vid Sofia Kyrka sprang jag uppför utan några problem, likaså den vid Mosebacke.  Sista biten på Hornsgatan fick jag till en ganska snygg spurt också!  Jag hade klarat det!!!

Tiden blev kring 60 minuter - helt OK med tanke på min ovana, och med tanke på att jag var så feg de första 4 km.  Nästa år ska jag ner på 50 minuter!

Tråkigt (och därmed antagligen väldigt nyttigt)

2008-08-14 20:29   0 Likes   1 Comment   0 Images

Share

Om man någon gång tröttnar på löpning och tycker att det är segt och monotont kan man prova att promenera istället.  Jämfört med att promenera är löpning nämligen rena partyt!  Eftersom jag inte vill äventyra min stackars hals inför Midnattsloppet och samtidigt är lätt panikslagen för att jag knappt har kunnat träna den senaste veckan bestämde jag mig för att ta en Rask Promenad istället.  Jag misstänkte att jag skulle bli frestad att börja springa, så för att förhindra det satte jag på mig ett par  mycket löparovänliga mjukisbrallor och dito tröja.  Det funkade riktigt bra!  Det kliade i benen när jag blev omsprungen till höger och vänster, men jag bet ihop och promenerade vidare.  Jag hade i alla fall trevligt sällskap av MGMT, Wolf Parade, Raconteurs och QOTSA :-)

Vitt vitt vitt

2008-08-13 20:56   0 Likes   1 Comment   0 Images

Share

Idag hämtade jag ut min Midnattsloppet-tröja.  Om någon inte visste det kan jag berätta att i år går loppet i VITT!  Låt oss hoppas att det inte regnar, i så fall blir det ett lite oväntat wet t-shirt-moment i tävlingen också...  Jag brukar inte klä mig i vitt så ofta.  För att vara mer exakt kan jag bara minnas dessa tillfällen då jag har varit vitklädd:

- Mitt dop

- Konfirmationen

- När jag spelade tennis i England (vitt och kjol var obligatoriskt och det regnade nästan jämt)

- När jag gifte mig

- När jag var Lucia på Flygsektionen på KTH (traditionsenligt kl. 03.00 på lucianatten.  Minns inte mycket av det där faktiskt)

- När jag var Lucia på Bombardier förrförra året (traditionsenligt kl. 07.00 på luciamorgonen.  Minns inte mycket av det heller fast mer beroende på vanlig morgontrötthet än alkohol)

Startfältet från jobbet har decimerats väldigt under den här veckan.  Ursäkterna har varit mer eller mindre patetiska, och de tappra som återstår är nu:

1 st rysk f.d. landslagssimmare

1 st marathonlöpare med en 18:e placering i Sthlm marathon som bästa merit

1 st medarbetare som gjort klassikern 5 år i rad

1 st webmaster som gör tjejklassikern i år

1 st mycket tävlingsbenägen säljchef

1 st nojjig 2-barnsmamma med raspig hals och opålitliga benhinnor (= yours truly)

Mantra för de kommande dagarna: "Lugn, bara lugn.  Allting ordnar sig.  Andas djupt.  Såja."

Utvilad och nymixad

2008-08-12 09:17   0 Likes   2 Comments   0 Images

Share

Nu måste jag vara i mitt livs form eftersom jag har vilat helt från träning i 4 dagar!  Halsen är bättre, dvs tillräckligt bra för att köra spinningpass ikväll och förhoppningsvis slippa rekylen efteråt.  Det har jag provat många gånger, och då funkar det ungefär så här:  Ont i halsen -> Vila 3 dagar -> nästan bra -> träna -> ont i halsen igen -> vila 2 dagar -> nästan bra -> träna -> halsfluss och 40 graders feber etc etc.

Jag har satt ihop ny musik (igen) till passet ikväll.  Jag kände mig lite oinspirerad, så jag letade runt efter nya tips och hittade en hel del roliga musikidéer bland spinninggrupperna på Facebook.  Det är mååånga (särskilt på kontinenten) som bara kör malande instrumental house eller techno, medan andra är mer som jag och gillar att blanda upp med indie och electronica.  Nya låtar ikväll är bl.a. Gossip "Standing in the way of control" (tack Cicci!), Sahara Hotnights gamla goding "Drive real slow", Studio "Brown Piano" (uppvärmning), och en underbar remix av Pinks "Fingers".  Hoppas det funkar!

Vila sig i form?

2008-08-10 13:46   0 Likes   5 Comments   0 Images

Share

Skit också.  I fredags vaknade jag med ont i halsen, och som vanligt dröjde det inte länge innan det började göra ont i örat också.  Toppen.  Hur motiverad jag än är så har jag (äntligen) lärt mig att Inte konditionsträna med ont i halsen, det är bara dumt.  Så vad gör man då?  Blir förbannad? Ger upp?  Tar det lugnt och hoppas att jag är i så bra form att några dagars vila inte spelar någon roll? 

Jag kanske kan hitta någon snabb löpare som jag kan muta att springa med mitt startnummer, och sen låtsas att det var jag som sprang!?! Nehej, det kallas visst fusk...

Förebilder och inspirationskällor

2008-08-08 09:44   0 Likes   3 Comments   0 Images

Share

Mina negativa "det går aldrig"-tankar ska BORT.  För mig handlar träning faktiskt inte så mycket om att prestera inför andra utan om välbefinnande och personlig utveckling.  Om jag nu lyckas ta mig runt 10 km utan att kräkas är det en stor personlig framgång eftersom jag i maj 2007 aldrig hade sprungit en meter.  Så det så.

Igår fick min son startbekräftelsen från Lilla Midnattsloppet (2,2 km).  Han är superglad och peppad inför att springa, och tycker att det är ganska coolt att hans mamma ska springa "stora" loppet också.  Jag hade funderat en hel del under gårdagen över det där med vilken inställning man har till träning och tävling, och att det är så inspirerande med bra förebilder.  När vi satt och pratade om loppet så slog det mig att jag hade en riktigt bra förebild sittande rakt framför mig vid köksbordet!

Min son tränar inte i någon klubb, men tycker om att springa ibland för att det är roligt.  Han har varit med mig på både yoga och gympa för att det är kul.  Han har precis börjat spela golf, inte för att bli proffs, utan för att han gillar det.  Förra året sprang han Lilla Midnattsloppet.  Han kom i mål på över 12 minuter, genomsvettig och med det största leendet jag har sett.  "Det var jättekul att springa!  Det stod folk längs hela vägen och ropade och hejade på!"  Jag vet fortfarande inte om han har reflekterat över att tiden inte var särskilt lysande jämfört med andra födda -97, det spelade liksom ingen roll.  Han hade haft en riktigt rolig upplevelse, och var jättenöjd.  Där har jag lite att lära mig!

Andra att inspireras av:  Carolina Kluft (tränings- och tävlingsglädje), Pauline Nordin (no pain no gain) och vår Shapelink-hjälte Håkan (hela tiden mot nya, djärva mål), m.fl m.fl

Panik!

2008-08-07 15:28   0 Likes   4 Comments   0 Images

Share

Funderingarna kring hur jag skulle löpträna i ösregnet stannade vid det teoretiska, dvs jag har inte kommit ut på en enda runda den här veckan.  Det där med spinningpassen ställer till det lite grann, för jag orkar inte köra både löpning och spinning på samma dag.  Jag tror i och för sig att jag skulle orka rent konditionsmässigt, det är det där med att duscha och byta om en tredje gång samma dag som är urjobbigt!

Nu till Paniken:  Nästa lördag går Midnattsloppet.  Jag ska springa 10 km tillsammans med mina superatletiska, tävlingstokiga kollegor som alla tror att jag är raketsnabb eftersom jag instruerar spinning (känn på den logiken!).  Jag har sprungit 9,6 km i terrängspåret två gånger i mitt liv, båda gångerna på kring 56 minuter.  Så icke-snabb är jag!  Idag tänkte jag titta på resultaten från förra året för att se om mina kollegor verkligen är så ultrasnabba som jag tror.  Tänk om det bara är jag som är nojjig, liksom!  Nix, tyvärr inte.  Ingen hade en tid över 55 minuter förra året!  Hjälp!  När jag tittade i startlistan (i ett fåfängt hopp att min anmälan skulle ha kommit bort eller nåt) såg jag till råga på allt att jag startar i startgrupp 3 (50-55 minuter).  Panik!!!

Ikväll är det spinning, men i helgen borde jag kunna få till ett par löppass.  När jag sprang under semestern var det riktigt behagligt och tävlingen kändes långt borta.  Nu skulle jag helst vilja gömma mig under sängen och äta chips och inte komma fram förrän nästa söndag. 

Hur var det det stod på "Hitchhikers guide to the galaxy":  DON'T PANIC!  Lättare sagt än gjort.