28 dagar kvar...

Det börjar verkligen dra ihop sig. Bara 28 dagar kvar till Lidingöloppet. Jag följer min "rehabiliteringsplan" för min lilla knäskada och allt går - tack och lov - enligt plan. Idag sprang jag en ca 15 km grusväg på 75 minuter. "Löparknäet" känns näst intill helt ok. En liten känning i en slakmota efter ca 50 min, men när det planade ut igen försvann smärtan helt.

Vid en ålder av 31, och efter 25 år träning, börjar man bli rätt duktig på det här med idrottskador! :-) Jag undrar hur många idrottsläkare som haft mer skador än jag? ;-)

Anyway: Jag kommer att följa min träningsplan som jag bloggade om för några dagar sedan, så att jag inte springer sönder mig igen. Sen borde jag försöka gå ned ett par kilo, men det ids jag alvarligt talat inte.

Trevlig helg på er alla!!
/Håkke

Kan jag få köpa 1110:an?!?

Idag var det dags att köpa nya löpardojor. Mina gamla Asics 2100 är utslitna och jag har läst att slitna skor kan orsaka löparknä.

Jag föredrar lätta spänstiga dojor. Därför tycker jag att Asics 1110 är det bästa träningsdojan på marknaden just nu. Att den dessutom är relativt billig gör ju det hela inte sämre.

Men idag fick jag argumentera i 30 minuter innan jag fick köpa 1110:an. Shit! Försäljaren ville prompt att jag skulle köpa 2110:an för 1.400 kr istället. "Den är ju bred, stabil och bra dämpad" sa försäljaren. Yeah, right. 1110:an har perfekt bredd för våra nordiska fötter och det där argumentet om "stabil sko" får han dra för någon som inte är orienterare. Och dämpningen i 1110:an räcker mer än väl för mitt löpsteg.

När jag tydligt markerat att jag hellre ville ha 1110:an istället för 2110:an, böt han taktik. Då ville han prompt att jag skulle köpa Kayano XII istället. Visst, den är både lätt och bra dämpad, men den kostar 1.700 kr!! Dessutom tycker jag att den är FÖR dämpad. Om jag skulle väga 120 kg skulle jag absolut köpa dem, men nu väger jag trots allt "bara" 82 kg. En sko med för mycket dämpning tappar löpkänsla, tycker jag.

Anyway, tillslut fick jag köpa mina Asics 1110 för 1.000kr, men på vägen ut säger försäljaren: "Ska du inte köpa ett par tävlingsskor nu när du köpt så billiga skor?"

Billiga skor?

Vad är det för galen värld vi lever i?



Mitt "löparknä" känns för övrigt rätt bra nu. Jag testade 10km i lugnt tempo. Det smärtade aningen i uppförsbackarna, men i övrigt gick det bra.

32 dagar kvar...

Körde en lätt 10 km löprunda idag. Det var årspremiär att använda pannlämpa. Rätt mysigt, faktiskt. Och jösses så många djur jag stötte på. Förutom de vanliga kossorna och hästarna, paddorna och mördarsniglarna, passerade jag minst 5 rådjur med kid på 5-6 meters avstånd.

Jag var lite rädd att det skulle göra rejält ont i höger knä idag, men det kändes hyfsat. Jag stretchade benen ordenligt efter 10 minuters löpning, och så fort det började "ila" på utsidan av knäet (ungefär var 10 minut), stannade jag och stretchade. Då gick det över. Jag tror att jag är fit-for-fight på ungefär en vecka.

Måtte det inte vara löparknä...

Aj, aj. Fredagens löpning hem från jobbet slet mer på kroppen än jag förväntat. Jag har dragit på mig en rejäl inflammation i vänster höftböjare, och dessutom gör det "svidande ont" på utsidan av höger knäskåle och snett in i knäet. Jag har haft en sån smärta en gång tidigare, för ca 10 år sedan, och då hade jag dragit på mig en riktigt besvärlig skada (löparknä). Jag hoppas verkligen att jag inte dragit på mig det, det tog mer än ett halvår innan jag kunde springa igen...

Jag trodde inte att det skulle vara några problem att växla från kortsidans triathlonträning till långdistanslöpning, men ack vad jag bedrog mig. Ökar man tränignsdosen för snabbt kommer skadorna som ett brev på posten. Att man aldrig lär sig??

Jag tror att jag tvingas lägga om planeringen fullständigt. Bort med distanslöpnignen. Uj vad trist. Nu kommer jag inte ha en chans mot Lews...

Min preliminära plan är nu följande:

V. 34
Måndag: 60 min terräng (förutsatt jag inte är skadad)
Onsdag: 60 min terräng
Fredag: 75 min terräng

V. 35
Måndag: 75 min terräng
Onsdag: 60 min terräng
Fredag: 90 min distans

V. 36
Måndag: 75 min terräng
Onsdag: 60 min terräng
Fredag: 120 min distans

V. 37
Tisdag: Långa intervaller 3 minuter
Torsdag: Korta intervaller 10st á 75 sek.
Lördag: Backintervaller

V. 38
Tisdag: 45 min lätt jogging
Fredag: 15 min lätt jogging
Lördag: Lidingöloppet

35 dagar kvar...

Huvva. Idag börjar en ny träningsperiod. Nästa mål är Lidingöloppet. Sprang standardturen hem från jobbet idag. 18 km på 97 minuter. Men jösses så stum jag blev på baksidan av benen!

Tack och lov kändes knäna helt ok. Jag var lite orolig att senan som fäster i knäskålen skulle börja göra ont igen, men den verkar vara ok nu. Har käkat Magnecyl och smörjt knäna med Ibumetin blandat med Tigerbalsam sedan i söndags. Funkade riktigt bra.

Jag har tänkt springa 3 ggr per vecka fram till Lidingöloppet. Två pass på 90 – 120 min och ett lite kortare på ca 75 min. Jag kommer att sakna både simningen och cyklingen, men vad gör man inte för att spöa Lews??? ;-)))

Dagen efter...

Så har man genomfört sin första triathlon. 15 års väntan är över. Hur det var? Det var grymt skoj!!

Och vilka trevliga medtävlande! Jag hade en bunt banala frågor, och alla ville hjälpa till. Man kände sig som "en i familjen" på en gång, på ett helt annat sätt än när man exempelvis deltar på en löptävling.

Allt ifrån riktigt duktiga tävlande (så vitt jag förstår var "sverigeettan" där), till amatörer deltog. Jag rekommenderar alla som kan simma att testa triathlon!

Hur gick det då för mig? Well, rätt ok. Simningen på 750 meter var inte fysiskt jobbig, men jag har aldrig simmat i så höga vågor. Så det var lite tekniskt svårt. Efter ett par rejäla kallsupar i de höga vågorna, gick jag från vanlig tretaktsandning (som funkar i simhall) till tvåtaktsandning. Det var lättare att ha koll på vågorna då. En annan sak som var svår, var att hålla koll på bojarna. Vågorna var så pass höga, att man inte såg dem om man inte låg "uppepå" en våg. Dessutom hade jag immiga glasögon, vilket inte underlättade. Men det gick hyfsat på simningen. Kom in på 4:e plats (av totalt ca 60 startande).

Växlingen från simning till cykel blev dock en mardröm. Man ska nämligen slänga badmössan (med startnummer) direkt man kommer upp på stranden. Det glömde jag naturligvis. Istället sprang jag upp 50 meter till min cykel. När jag tittade ner, såg jag att alla andra slängde sina badmössor på uppsamlingsplatsen. Så jag sprang ned, slängde min badmössa på anvisad plats, och sprang upp igen. Jag förlorade säkert en minut.

Tillslut kom jag iväg med cykeln. Men även cyklingen blev en mardröm. Det var nämligen terrängcykling, och min racercykel med smala blanka däck hoppade, sladdade och for. I varje nedförsbacke och över varje stubbe höll jag på ramla. Alla andra, utom jag och en polare, körde med terrängcykel (MTB). Totalt 5 personer dundrade om, och jag hade ingen chans att hänga med dessa fartdårar. Kändes irriterande, och jag förbannade mig själv att jag inte läst inbjudan och tog min terrängsykel istället. Det hade varit OK om de cyklade ifrån mig, men nu sladdade de ifrån mig nedför!!! Grrr...

Nåja. Efter 20 km cykling var det dags för växling. Och tack och lov så gick den bra. Sen var det bara att springa 5 km och så var jag i mål.

Jag kom alltså in på 9 plats av totalt 44 i min klass. Det känns faktiskt helt ok. Och jag har verkligen fått mersmak! Dock smärtar mina knän rejält idag. Framförallt vänster knä. Det gör ont på nedansidan av knäskålen. Jag hoppas att det är en vanlig inflammation i senan, så att jag inte dragit på mig s.k. "hopparkä" (alltså när senan delvis gått av), för det tar många månader att rehabilitera. Men skit samma, tävlingen var så skoj, så det var lätt värt en liten skada!!

Detta kommer jag göra om!!!

Frågan är om jag ska köra Ironman 2007 eller 2008. Hmmm... Nästa Stockholm marathon får avgöra. Gör jag maran på 3h30min anmäler jag mig till Kalmar marathon (3,8km simning - 180 km cykel - 42 km löpning). Så får det bli.

1 dag kvar...

Så var det bara en dag till min första triathlontävling. Lite pirrigt, men jag ser verkligen fram emot det.

Jag minns så väl första gången jag hörde talas om sporten triathlon. Det var på en mässa under Lilla Lidingöloppet. Där spelades en VHS-film upp, där atleterna först simmade, sedan cyklade och sist sprang de. Farsan, som dessutom var min tränare, sa: "det där skulle du nog kunna bli bra i". Då hade jag nämligen precis slutat tävlingssimma och istället satsade jag för fullt på längdskidåkning och terränglöpning. I simning var jag bland de bättre i Sverige i min årskull. Och det gick även bra i skidor och löpning. På just det Lidingöloppet sprang jag in på en 24:e plats.

Men det fanns inga triathlonklubbar i Piteå, så det blev aldrig av. Lite synd när man tänker på det. Jag tror att farsan hade rätt. Han brukar ha det. Men nu har drygt 15 år gått och mycket vatten har runnit under bron. Efter lumpen har jag egentligen inte kört någon konditionsidrott alls. Men så fick jag en ryggskada som gjorde att jag tänkte om. Jag kunde knappt gå, och tanken att aldrig kunna springa igen kändes minst sagt otäck. Så när känseln kom tillbaka i fötter, vader och händer bestämde jag mig för att springa en maraton. Och det ena ledde till det andra. I morgon ska jag alltså testa triathlon för första gången. Det är bara en sprint-tävling (750 m simning – 20 km cykel – 5 km löpning) men någonstans måste man börja. Mitt mål är att nästa år köra en halv Ironman, och året därefter köra en hel Ironman. Känner jag mig själv rätt, kommer jag dock köra en full Ironman redan nästa år.

Allt är nu packat. Och det vill inte säga lite. Här är packlistan.

Simning:
Våtdräkt
Simglasögon
Badmössa

Cykel:
Racer cykel
Cykelskor
Cykel byxor (bärs under våtdräkten)
Tight t-shirt (bärs under våtdräkten)
Cykelhjälm
2 dryckesflaskor med sportdryck
Cykelpump + cykelrepsats + tejp och plåster
Band att fästa nummerlappen på.
Skohorn
Handduk

Löpning:
Tävlingsskor
Löpsockar



Rubicon är korsad...

Sista intervallpasset innan tävling - backträning...

Idag körde jag backträning tills jag spydde. Jag har en backe som tar ungefär 45 sek att springa upp för. Jag hade tänkt köra backen 6 ggr, men efter den 3:e intervallen började jag spy. Det är ingen fara med det, tvärt om är det helt normalt att spy när man kör intervaller. Kroppen försöker helt enkelt kompensera den surhetsgrad som uppstår när man drar på sig stora mängder mjölksyra. Och om detta hade hänt när jag var ung, hade jag kört färdigt mina planerade 6 intervaller, med idag avbröt jag passet. Och det känns faktisk rätt bra. När man spyr under ett intervallpass vet man att man kört så hårt man kan.

När jag kom hem från passet mådde jag bra, och nu sitter jag och bloggar och äter äppelkaka. Och nu ska jag ut på playan! Ha det!!

//Håkke

Andra intervallpasset...

Uppvärmning 20 min + lätt stretch. Därefter 8 intervaller á 75 sekunder med 60 sekunder vila. Jag kom upp mot ca 87% av maxpuls. Avsluta passet med 20min lätt jogging hem + grundlig stretch.

Jag vill inte påstå att jag kändes lätt och fin i kroppen, men det kändes inte heller dåligt. Jag ser nästan fram emot backträningen på söndag. Ska bli intressant och se om jag har någon chans mot Hägglöv (fd. sprinter).

Första intervallpasset...

Fy fan. Idag körde jag triathlon-intervaller:
2 min simning + 4 min cykel + 2 min löpning. Allt i en följd. Allt i maxfart.

Under cyklingen låg jag på ca 87% av maxpuls och under löpningen ca 90% av maxpuls. Snoren rann, låren värkte, lungorna tjöt. Fy fan. Det är inte roligt att köra intervaller.

20 minuter uppvärmning.
3 triathon-intervaller á 8 minuter med 5 minuters vila.
20 minuter nedvarvning.

I övermorgon ska jag köra 90 sekunders löpintervaller och på söndag 45 sek backträning (med Häggöv). Det är inget jag ser fram emot, men vad gör man inte för att få lite fart i benen.

//Håkke