Kramper i vaderna

Då var det fredag igen, utanför faller snön men det blir bara slask av det. Och inne sitter jag med ömmande vader. Inget kul alls! Fortsätter det så här blir det inte någon skidträning i helgen. Veckan har varit ganska fullproppad med aktiviteter om kvällarna. Lite allmänna tips inför vasaloppet med bland annat tips på hur man lägger på valla i måndags. 2 km simning och ca 5 km löpning i tisdags, och i vanlig ordning ordentligt med kramp i vaderna redan efter ett par hundra meter, men jag kämpade på och tog mig runt de fyra varven som jag bestämt innan. Onsdagens aktiviteter bestod i rullskidåkning i dimman utanför Lund, beskedling fart i 75 minuter där tisdagens simningen kändes i framförallt triceps. Igår var det dags att simma igen, men eftersom jag fortfarande var öm i vaderna efter förra löpningen bestämde jag mig för att bara simma men öka distansen lite. Det blev 100 vändor i basängen på en dryg timme. Försökte stretcha ut vaderna i vattnet innan jag gick upp men väl på land högg det i ordentligt i vader och fötter, det ömmar bra mycket än.

Jag måste försöka gå till botten med vad det beror på att jag så lätt får kramp. Är det på grund av att jag är otränad? Eller är något jag saknar till exempel magnesium? Hur som helst är det skit och jag måste få rättsida på det. 

Sitter just nu och hoppas på regn så snöslasket försvinner, planen för morgondagen är 45 km rullsidor. Ikväll blir det ryggläget på sofflocket efter att jag bråkat med alla andra som ska julhandla ikväll.

Velepelle har bestämt sig

Nu känner jag mig ganska nöjd med helgen. Det blev ett långt pass på rullskidorna i lördags, 44 km på ca fyra timmar, inte någon hisnande hastighet kanske men det var skönt att få ett långt pass i kroppen, om två veckor kör lägger jag på ett varv till och kör 66 km. Det var nog under det passet som jag trots allt bestämde mig för att göra vad jag kan för att ta mig upp till Sälen och köra de nio milen till Mora. Fast det är först nu som jag verkligen bestämde mig, betalade de dryga tvåtusen kronorna till SJ för tåget upp. Jag tappar två veckor med skidträning nu inför loppet, så jag får väl lägga om schema lite och försöka klämma in ett pass till på rullskidorna varje vecka eller något sånt samt leta upp något seedningslopp som går i södra delarna av landet i januari. Det känns skönt att äntligen ha bestämt sig så jag kan lägga upp träning och övrig planering de nästkommande två månaderna.

Fixar man Vasaloppet?

Mina problem återstår men har ändats och nu behöver jag lite tips och råd. Jag har bestämt med för att följa med på resan till Australien. Jag kommer att landa i Köpenhamn strax före åtta den 28:e februari. Jag kan be någon möta mig i Malmö med en väska full med vinterkläder och skidor och hoppa på Vasaloppståget som går vid lunchtid och åka till Mora och Sälen för att köra Vasan. Frågan är hur pass bra man kommer kunna utföra en sån uppgift efter så många timmar på resande fot och all jetlag som jag kommer drabbas av. Är det någon idé att ens fundera på det? För jag vill ju komma i mål och helst inte på en allt för dålig tid.

Hur som helst kör jag vidare på mina rullskidor ett tag till, det har blivit mycket roligare nu när tekniken börjar sitta och när man har sällskap. Dessutom känns det som om det är bra träning för hela kroppen.

An offer you can't refuse

Idag fick jag ett erbjudande som det är svårt att tacka nej till, men helt omöjligt att tacka nej är det inte. Erbjudande är en tre veckors resa till Australien som golfvärd, avresa den 7 februari och ankomst den 28:e om jag inte räknat fel. Låter ju underbart och kollegorna på jobbet var gröna av avund. Under tiden som jag är i Australien går Öppetspår och Vasaloppet. Det innebär att om jag tackar ja till resan så kommer min klassiker satsning skita sig som man säger och det känns inte så kul men som folket här säger, vasaloppet är varje år och detta är kanske den enda chansen att se Australien gratis som kommer. Vad säger ni? Vad skulle du ha gjort?

Jag ska dubbelkolla ankomsten till Sverige efter resan och om man kan komma hem tidigare och kanske anmäla sig till Vasaloppet istället och stressa upp till Sälen och köra de niomilen men det blir nog tufft tror jag. Angenäma problem...

Första julbordet

Åter installerad på jobbet efter att hostat och snörvlat halva natten känns det som, har i alla fall sovit oroligt i natt och tittat på klockan hur många gånger som helst. Det var kanske inte den bästa idén att bege sig ut i regnet igår och köra rullskidor. Näsan små töade redan igår och vädret var som sagt inte det bästa, men jag hade bestämt träff med några andra och då är det svårt att backa. Har man backat och hoppat av en gång så blir det lättare nästa gång osv. så sitter man där på soffan igen en vacker dag.

Helgens övningar bestod av ett 21-22 km långt rullskidopass, sen fick jag stressa hem för att ägna mig åt ögontjäneri och röja innan vännerna kom på besök för att smaka av glöggen och baka lussebullar. Vi hade en väldigt trevlig kväll men lite för mycket god dricka kanske. Söndagen var tanken att ta en lugn promenad genom Lund och titta på julskyltningen men hamnade mitt i 30 november kravallerna. Lite små läskigt men samtidigt väldigt uppiggande. Som tur var hade jag släpat med mig min kamera så jag fick dokumenterat min dag lite.

Ikväll är det dags för årets första julbord, har blivit bjuden av en av våra leveratörer, ska bli riktigt gott men jag är lite orolig för vågen imorgonbitti.

Luxembourg Marathon

Då var anmälan inskickad till Luxembourg marathon den 23 maj 2009. Jag anmälde mig själv och min svåger som bor i Luxembourg, han ska få det i julklapp som en utmaning. Jag vet att han har kört halv-maran tidigare men inte den fulla distansen. Syrran var skeptiskt till att han var pigg på 42,2 km, men om han blir utmanad så kanske. Jaja, det fina med tävlingen är att man kan stiga av efter 21,1 km och ändå få en sluttid på halv-maran så han kan göra som han vill. Min målsättning med loppet är att ta mig runt på 4:00-4:30 så det gäller att dra igång en mer effektiv löpträning. Funderar på att hoppa på Anders Szalkai program för 4 timmar på Stockholm marathon som går av stapeln veckan efter, men jag kommer inte kunna följa det slaviskt eftersom jag även är anmäld till Öppetspår och behöver mera övning på skidor. När väl skidorna packats in för säsongen är det dags att skaffa en cykel för att fixa de 100 milen innan Vättern. Det ser ut som om jag har en härlig vinter och vår framför mig...

Skåningar och snö

Vi skåningar verkar vara en konstigt släkte. Så fort det kommer två snöflingor som lägger sig ovanpå varandra blir vi som tokiga. Åtminstonde om vi kör bil. Det jag inte förstår är varför det blir sånt kaos varje gång det kommer snö. Det måste ligga i vår natur eller något sånt. Hur som helst blev min skidträning inställd i helgen på grund av snö och is. Det kallar jag ironi. Det blev inte någon löpning eller något annat skoj heller utan hela helgen gick till att måla och fixa däck till den nya bilen. Det börjar bli hög tid att skaffa sig skidor ifall det nu ska bli vinter på riktigt. 

Det kändes grymt skönt att få areagera sig på gymmet igår. Det blev ett bra pass där jag körde på med rygg och biceps.

Dagens övningar bestod i simning, 2 000 meter på knappa timmen. Det blev brötsim stortsätt hela sträckan, måste börja öva mer på crawl, har ju kunnat det en gång i tiden. Dessutom simmade jag för första gången med en pulsklocka på mig. Det kände lite larvigt med bröstbandet, det ser ju ut som om man har en bikinitop på sig bakifrån. Hur som helst var det intressant att se vilken puls jag kom upp i. Det ända som störde var att när man sköt ifrån vid vändningar hoppade bröstbandet ner till magen och man fick dra upp det igen vilket störde rytmen så det blev väldig lite frånskjut. Men jag var där för att simma inte för att knuffa iväg mig från bassängkanten. 

Hårda vindar

Första passet på rullskidor i mörker är avklarat. Det blev uppskattningsvis 16 km längs Hardebergaspåret som är belyst av gatulampor så vi klarade oss utan pannlampor. Även idag var det hårda vindar över Lund, men det blev ett riktigt bra pass. Fick stakåkning i långa intervaller i medvinden och när vi vände upp i motvinden blev det uteslutande stakning med frånskjut och diagonalåkning. Det blev som sagt ett bra med med stor variation på de olika momenten, enda problemet för dagen är alla blöta löv som gör att det blir bakhalt. Fast å andra sida är det kanske bra eftersom jag förmodligen kommer råka ut för det med riktigta skidor också eftersom jag inte har en blekaste aning om hur man vallar. 

Tidigare idag skickade jag iväg en beställning på en Garmin Forerunner 405, ska bli gyrmt kul att få ut mer data ur mina pass. Jag hoppas att den hinner komma innan helgen så jag kan prova den på några längre pass. Vad vore livet utan en massa tekniska prylar?! 

92,8 kg

Shit, nu böjrar nålen på vågen peka på lite väl stora siffor. Det är dags att se över kostintaget lite och det snart. Jag känner ju mig själv och vet hur det kommer bli om en dryg månad. Det hade varit bra att gå in i frosseriet i god form så man slipper jobba bort de extra kilona också efter nyår. Jag vet att det kommer bli tufft med alla julbord och annat som dyker upp ganska snart men målsättningen är att ta sig ner till mer beskedliga 90 kg allt under det är en bonus.

Planen för dagen är att klämma in ett pass på gymmet innan jag får stressa tillbaka till jobbet för att ha möte.

Värmande kaffe

Äntligen hemkommen efter långpass på rullskidor i Lunds kommun tillsamman med några klubbkamrater. Anledningen till att jag skriver äntligen beror på vädret som inte var det snällaste. Stundtals fick man nästan diagonala i nerförsbackarna p g a motvinden och då är det ganska lätt att hålla sig för skratt. När vi stod på en av backarna ute i Dalby och blickade ut över Lund friskade det i ordentligt, det finns väl inte något större ivägen västerut fören man kommer till Skottland och sen är det väl Nordamerika nästa.

Uppskattningsvis blev rundan 21-22 km eller något i den stilen på styvt två timmar. Men när vi stod på parkeringen och pratade efterår blev man blixtsnabbt iskall och det är inte fören nu efter en värmande dusch och en rykade het kopp kaffe som flinkheten återkommet i fingrarna. Tillsammans med nya fina skavsår på tummarna.

Det blev ett kombinationspass i torsdags också. Jag och pappa träffades i simhallen för andra gången. Han simmade i en halvtimmes tid och gick och bastade medan jag simmade vidare några minuter tills jag kom upp i 1500 meter, snabbt bytade jag om till löparkläderna och begav mig ut på en tur i skogen. Men även denna dag fick jag nästan omedelbart kramp i vaderna, kan undra vad det beror på för det känns inte som om de var slut på energi direkt. Efter att tagit det grymt lugnt och försök sträcka ut vaden i löpsteget under 500 meter gick det över och jag fortsatte ytterliggare 4 km. 

Imorgon står det långpass löpning på agendan om vaderna känns okej, dom är fortfarande grymt stela annars får det bli rullskidor med tejpade tummar. 

Ha en trevlig helg!