Logo

Logg inn

Logg meg på automatisk ved neste besøk

eller

Glemt passord?  ·  Create account

HakanLarsson Link Blogg

ManHåkan Larsson, 44år

TriathlonLarssons blogg

- Vi tar det som det kommer...

Ett brev till en son

AddthisDel   FeedRSS-strøm  

Du kom till världen en vacker vinterdag, fredagen den 4 mars 2011 klockan 20:29. 54 cm lång och 3,72kg. Du var en riktigt kämpe. Men största kämpen den dagen var ändå mamma Anna.



Det hela började med att mamma Anna började känna lite förvärkar på torsdag kväll. När pappa Håkan vaknade 08:00 fredag morgon var det ca 6 minuter mellan värkarna. Mamma och pappa åkte in till BB och det visade sig att mamma bara var öppen 1cm. Dags att åka hem? Ja, det var tanken. Men vi stannade kvar ett tag till och vid nästa undersökning, en halvtimme efter, var mamma öppen hela 5cm! Inte dags att åka hem med andra ord. Nu skulle hon föda.


Anna använde ingen smärtlindring, förutom tens-ström, och mental fokus. Hon vaggade av och an i förlossningsrummet. Det gick bra. Klockan 12:50 tog hon ett varmt bad. Pappa såg till att det var rätt temperatur i badet. Mamma tyckte att det var skönt. Hon somnade då och då. Men vid 14:00 började det göra ondare igen. Hon klev upp ur badet. Vid nästa undersökning var mamma helt öppen, 10cm.


Anna gillade tensmaskinen, den gjorde att smärtan inte blev övermäktig, men tyvärr laddade batterierna ur. Och när pappa skulle sätta i nya, visade det sig att dom var tomma. Bra jobbat Håkan. Barnmorskan föreslog att mamma skulle testa lustgas istället. Det fungerade inte särskilt bra på Anna, men hon använde det ändå som viss trygghet.


Vid det här laget fick pappa också en mer aktiv roll. Jag hjälpte mamma hålla koll på andningen, gav henne saft och lustgasen. Det var Anna, barnmorskan Sima och jag som var aktiv. Undersköterskan Maria var mer passiv. Tyckte själv att det fungerade bra. Sima var för övrigt samma barnmorska som hade behandlat mammas svåra lunginflammation någon månad tidigare. Mamma blev mycket glad att se Sima igen. Den bästa barnmorskan man kan tänka sig.


Klockan 15:25 börjar krystvärkarna sätta in. Men Du, min lille Manfred, låg ännu högt upp, så Anna fick inte krysta aktivt. Krystvärkarna var en lite konstig upplevelse för mamma. Anna beskrev det som att "någon" tog över hennes kropp. Jag svarade, "ja det är miljoner år av evolution som nu verkar".


Tyvärr var det inte helt lätt att få ut Dig. Du stötte nämligen emot en liten kant, som var lite besvärlig att passera. Vid hela sju tillfällen försökte barnmorska och läkare få huvudet att passera kanten. Det drog ut på tiden.


Klockan 16:16 gick vattnet. Du började då komma ner djupare, men åkte sedan tillbaka igen. Din puls, som skulle ligga på ca 130, dök plötsligt ner mot 70-80 slag per minut. Du börjar ackumulera mjölksyra. Det betyder att Du började få syrebrist. Det är inte bra. Mamma Anna byter därför ställning. När hon låg ned tryckte hon nämligen på Din navelsträng. Men när mamma ställde sig framstupa, gick det bättre. Din puls gick upp till 130 igen.


Pappa Håkan gick ut en sväng för att få i sig lite mat, vid 17:15. När jag gick tillbaka noterade jag att det stod "laktat" på dörren. Du hade syrebrist och mådde inte riktigt bra i magen. Klockan 17:25 satte mammas krystvärkar igång på allvar. Nu kör mamma så hårt hon kunde. Helt utan smärtlindring. Men inget hände. Din puls dök rejält. 18:05 avbryts den aktiva krystningen.


Larmet gick 18:20 och överläkare Danuta - som mest såg ut som en rysk fältskär - kom in i rummet. Danuta kollade pulsdiagrammet. "Bra, bra", sa hon på sin rysk-svenska. "Kör i sittande läge istället". Mamma bytte ställning och Din puls gick upp igen. Du började må bättre. Men tyvärr åkte Du upp igen, så 18:48 byter mamma Anna ställning till sidoläge, för att om möjligt få Dig att byta ställning.


19:17 kommer överläkare Danuta in igen. Läkarna börjar bli orolig över att krystandet ska avta. Men krystandet fungerar bra. Anna, en hårding från Överkalix, kör stenhårt. Hon har 6 värkar var 10 minut. Det är inte vanligt. Och vid varje kryst trycker hon så hårt det kan, tre gånger per per värk. Ungerfär som ett maxlyft marklyft. Pappa Håkan peppar precis som under ett hårt träningspass, och har koll på när mamma ska krysta, och när hon ska andas och ta omtag.


Vid det här laget börjar dock mamma Anna bli lite sliten. Hon undrar om inget händer. Barnmorskan och pappa är ärlig. Vi vet inte hur lång tid det kommer ta. Klockan 19:09 böjar hon krysta med benstöd, men Din puls dyker då till 80, så mamma får avbryta och lägga sig på sidan. Mamma Anna får syrgas för att förbättra syresättningen. Din puls går långsamt upp. När Anna byter ställning krystar i knästående går pulsen upp till 120-130. Du mår åter bättre.


Klockan 19:50 börjar Anna krysta på pall. Men det fungerar inte. Din puls dyker snabbt till under 80. Du börjar åter få syrebrist och mjölksyra. Eftersom Anna har krystat väldigt länge, börjar hon bli rejält svullen. Det ökar risken för bristning. Barnmorskan Sima försöker avhjälpa så gott hon kan med en varm handduk.


Krystandet börjar dra ut på tiden. Barnmorskan förbereder mamma på att Du, min lille son, måste ut med sugklocka. Barnmorskan förbereder att klippa så att Anna inte ska spricka sönder. Smärtlindring läggs för snittet. Doktorn har kommit in i rummet. Anna ville inte ha sugklocka, men i detta skede finns inget val.


Klockan 20:28 står doktorn med saxen beredd. Så kommer en kryst, och just som doktorn ska klippa, så kommer plötsligt ditt huvud ut. Inget klipp behövdes. Ingen sugklocka heller. Vid nästa krystvärk, klockan 20:29, kommer Du tillslut ut.


Barnmorskan lade Dig på mamma Annas bröst. Du började amma direkt. Pappa Håkan klippte Din navelsträng. Alla var glada. Anna var rejält trött, men var vid gott mod. Hon hade kämpade på hela tiden. Var aldrig missmodig. Samarbetet mellan barnmorskan, pappa och mamma hade fungerat perfekt hela dagen.


Att vara med under Din förlossning, var verkligen det häftigaste Din Pappa har varit med om.


Tack.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -


Så här gick det till när Din storasyster föddes:


Ett brev till en dotter


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -


 


 

 
Skrevet 441 uker siden
40681 440 uker siden

infrva

Bra jobbat, hälsa din hjältinna till fru!
3b917eff8cb0ce0bc7171ceacf2de5666a86d32c6bef6e1c1728ca0c911b2285 440 uker siden

BigMountainFreerider

Grattis Håkan! Väldigt mysigt foto!
56107 440 uker siden

omochomigen

Vad vackert ;) Ni är så fina! Allt det bästa till er. Pratade med LG för en liten stund sedan, han ser verkligen fram emot att få träffa er i morgon ;) Kram