Daniels blogg

Med exakt en vecka kvar till säsongens stora mål, så har det äntligen lossnat för mig. Har under min uppbyggnadsperiod haft stunder då det gått riktigt bra och riktigt dåligt, men det är inte förrän nu, när det börjar dra ihop sig, som det faktiskt betyder något. Visst har det betytt något att jag tränat snabbt och bra under säsongen, men det är nu, på lördag, som jag får bevisa det.

Igår hittade jag flytet. Jag vet att det har funnits där, men att jag har maskerat det lite. Rätt medvetet, då jag inte tänkte träna så hårt den sista tiden, utan släppa fram en stigande överkompensation i muskulatur och slutligen skulle resultera i en stigande formkurva. Igår släppte jag lite på den handbroms jag sprungit med de sista två veckorna. Dels ville verkligen benen springa och dels fick jag hjälp, genom bra samarbete med Cäta. Hon varken drog eller blev dragen. Men som vanligt blir det någon kiss- och bajspaus, vilket gör att man tappar värdefulla sekunder i totalen, men det blev bra ändå. Flyt. Skönt. Snabbt. Eller i alla fall tillräckligt snabbt för att jag ska vara nöjd. Snabbare än mitt planerade tempo på lördag, detta inklusive uppvärmning och dessa avföringspauser.

Sprang förresten i Skövde av alla ställen. Hade aldrig varit där tidigare, så varför inte?! Inte riktigt så, men nästan. Besökte en polare och hans sambo som köpt sig ett hus där. Har känt mig dålig som inte varit dit ännu. Han har ändå bott i Skövde i tre år, men nu fick jag läge att hälsa på. Är lite närmare från Västervik än från Umeå eller Nordnorge. Trevligt hade vi. Det var kanske inte det bästa en vecka innan målet, men som sagt, det är inte idag jag ska bevisa att jag kan, det är på lördag.

Ordet för dagen är flyt!