rubberduck's Blogg

Dags att ta itu med livet. Konstigt det känns att vara på ruta ett, på något vis.
Jag har aldrig förstått människor som säger "Jag ska träna i morgon" och inte gör det. Jag har alltid bara gjort det, det har blivit en del av mitt liv.

Sedan i höstas har motivationen varit noll. Efter att svimmat konstant, jobbat 80 timmar i veckan, sovit tre timmar som en orm i sängen varje natt och inte kunnat höra vad folk säger längre för att tankarna bara snurrar i skallen, har jag försökt vila sedan i november. Nu känns en lång promenad med mina jckar som träning. Helt sjukt! Förut var det standard att gå en 7-8 km varje dag, minst. Och springa före frukost flera gånger i veckan. och träna capoeira. Och styrka.

Jag hoppas att det här kommer att hjälpa mig att komma igång. Att jag ska hitta motivationen igen. Vill det.