Kamp

Det är nu det blir roligt.

Mörka, regniga ruggkvällar är förbi.
Jag blir pigg av snö. Det finns ingen mysigare löpning än när man är varmt påklädd, men frisk kyla biter i kinderna. Snön knarrar under skorna (vilket är det värsta madeleine vet). Snön har någon slags ljuddämpande förmåga, som skapar ett lugn.

Jag har inte känt någon motivation alls att gå ut och springa i skitvädret som varit.
Men när jag igår, på vägen hem, mötte en dam som sprang i spåret med pannlampa så blev jag fruktansvärt avundsjuk.

Börjar känna mig rätt så kry dessutom. Tror nog att det är dags att ge mig ut igen. Måste göra det innan jag får tillbaka mitt körkort och blir så där slö igen som bara jag kan bli. Det är nästan att jag tar bilen till brevlådan ibland.

good times