Logo

Login

Log in automatically next time

or

Forgotten the password?  ·  Create account

peakXp Link Blog

ManCarl Björnberg, 48year , Köping, Sweden

BLOD, SVETT & BLOMKÅLSÖRON

(det är taget, jag vet)

Jaså? Man är inte 18 längre?

AddthisShare   FeedRSS feed  

När jag var 18 sprang jag milen på 42 blankt. I terräng. Hård terräng. Knapp så man såg den lilla tillstymelse till stig man följde. Det var rötter, det var stenar, det var mördarbackar och det var ett rysligt tempo man höll vill jag minnas. Det var det.


Idag, xx antal år senare, var det dags igen. Efter många års ohälsa har jag tagit mig i kragen och det senaste halvåret har jag tränat på riktigt bra. Jag märker att jag orkar mer än min kära kamrater på dojon, även om de flesta antingen a) trollar bort mig med fina tekniker, eller b) musklar ner mig på mattan, så är de få som slår mig på fingrarna när det gäller att orka. Jag kör på hela passet (ibland dubbla) med ett leende på läpparna, full av energi.


Hur som helst, idag var det alltså dags för milen igen. 10 km liksom. Visst, jag har sprungit milen på sista tiden, men inte för att "sätta en tid" utan mest som återhämtningsträning i lugn lunk. Löptränat har jag egentligen bara gjort de två senaste månaderna och då har det sett ut ungefär så här:


Tisdag: Intervaller, 42 min
Torsdag: Tempoträning, 40 min
Söndag: Uthållighet, ca 60 min


Nu tänkte jag börja köra milen på söndag istället, känns som det ger mer. Eller i alla fall under en period, vi får se. Så idag var det egentligen mest tänkt att prova på varvet (2 x 5 km) jag tänker köra, och sätta en referenstid. Förutsättningarna var perfekta, jag kände mig utvilad efter en vilodag, det var ca 18 grader ute och lätt duggregn (jag älskar att springa i regn).


Så jag tog bilen till spåret (det är en bit bort, ok?) Gjorde kanske ett misstag, men jag begav mig ut, mer eller mindre ouppvärmd och tog det istället lugnt de första 10 minutrarna. Hade pulsklockan på, så jag höll mig i zon1-tempo, vilket för mig innebär ca 148 slag/minut. Efter 10 min, ökade jag på farten och låg runt 160 i puls ända in i mål.


Jaha, och tiden då? Urusel. Men jag deppar inte för det. Ser det bara som en utmaning att förbättra den. Jag flåsade in på 52.29. Hoppsan, man är inte 18 länge!

 
Written 773 weeks ago
35388 773 weeks ago

Marcus74

Helt ok tid ändå tycker jag. Beror väldigt mycket på hur du har tränat sista åren, dvs om du har fokuserat på snabbhet i din träning eller att orka springa långt och länge. Jag själv som numera är ultratränad får jobba hårt för att komma ner i närheten av en sådan tid som du har. När jag var yngre så sprang jag också väldigt fort i jämfört med nu, men å andra sidan så orkade jag inte springa lika långt då. Värt att fundera över är vad man vill åstadkomma med sin träning. Jag själv priotirerat att kunna springa långt och länge numera i stället för snabbt och bryr mig inte längre om att jag som 18 åring var betydligt snabbare än jag är nu. Dessutom tror jag skaderisken är betydligt högre ju snabbare man kör.
3g61tdz3i2o0gcckc0oc 773 weeks ago

Linda Granath

Hoppsan! 10 minuter på xx antal år är ju en del. Men jag tror att du snabbt kommer nedåt igen. Kanske inte till 42, men en bit på väg i alla fall.

Vad skönt att du inte blev besviken på tiden utan i stället såg det som en utmaning att förbättra den.
49441 773 weeks ago

peakXp

Jo, jag är ganska säker på att jag klarar milen på 50 min redan idag. Det tar ju några gånger innan man vet hur mycket man kan pusha sig, även om pulsklockan är till stor hjälp. Någon 42-tid kanske det inte blir, men 45 är nog målet. Men det får ta den tid det tar.

Jag är ju primärt kampsportare och behöver både vara explosiv och uthållig. Löpning är egentligen bara en liten del i min träning, men jag gillar det.