Never leave it in the hands of the judges

Har haft så mycket annat att fixa i veckan, så jag har inte hunnit skriva om bambilöpningen i söndags eller nåt annat. Sorryyyy! Men väger upp det med en classic slapstickstory:

Var hos morföräldrarna och julfikade på eftermiddagen (i söndags alltså). Sen skulle jag landat med tåget 2k hemifrån 19.15 (tror jag, ungefär. Anyways...)

Skulle köpa biljett på perrongen - automathelvetet totally ur funktion. Frågade i kiosken om man kunde köpa biljett där. Näpp, men "konduktörerna är vana vid att automaten var trasig" Jaja, hoppas jag slipper serviceavgiften på tåget då.

Efter jag frusit f*ttan av mig på perrongen i typ 5 min får jag veta att tåget är försenat 45 min. Morfar hade inte dragit än, för han litar inte på SJ (och vem gör det?), så vi cruisade byn med AC-värme i typ 20 min. Jag tänkte på löpningen. Var hungrig. Funderade på att köpa godis att ladda med, men pallade inte och var verkligen inte sugen på godis.

Vi parkerade vid perrongen igen (det finns ingen riktig station där på landet). Jag tyckte att det var ju 20 hela minuter kvar! Men han sa att tåget kunde komma närsomhelst - som sagt, det var ju SJ. Tänkte på löpningen - jag SKULLE fan ut - jag hade bestämt mig!

Då kom ett tåg, och jag trodde det kom från fel håll. "Där är ditt tåg!" "Nej men det ska ju inte komma än! Och det kommer från fel håll" "Nej det gör det inte! Det ÄR DET, spring nu!" Jaja, lunkade mot perrongen. Det VAR mitt tåg! *Slutspurt*

Hann med.

Ingen biljettkontroll. Halvsov med mp3 och in-ear-lurar. Öppnade ögonen i Ronneby. En massa folk gick av. Konstigt. Blundade igen. Blev väckt. Tåget rörde sig inte och var väldigt tomt. "Vart ska du?" "Karlskrona?" "Du lever farligt med dina lurar, du ska ta bussen där, den går nu."

Sprang till bussen. Mp3 och halvsömn igen, tänkte på löpningen, på vad jag skulle käka innan. Kom fram, gick av, gick till busshållplatsen. Bussen kom redan efter 2 min *leta positiva tankar* Busskortet borta. Vafan. Jaja, bara 20 spänn men kändes surt för 2k. Kunde ju gått, men huvudet orkade inte tänka - eller frysa - längre, så jag betalade. Tänkte att jag slapp ju betala tåget och när jag sätter mig ner kommer jag hitta busskortet. Satte mig ner. Hittade busskortet i jackfickan. Såklart. Alltid så.

2 min senare: Gick av bussen. Tänkte att det här gick ju fan bra! Jag hade tagit mig igenom minusgrader och hunger och lååånga väntetider - och var ändå inte helpissed! Blev uppåt av att tänka på det. Tänkte Men känn inte för mycket kredd så att jag inbillar mig att det räcker för idag. Jag skulle ju ut och bambilöpa och testa min grymma playlist!

Plöjde en 30 meter bred och 0,5 m hög snörefug. Tänkte att jag skulle nog kunna byta sneakers mot kängor vilken dag som helst nu... Förberedde mig mentalt inför isbacken. Två lumpare efter mig. De kunde säkert Första Hjälpen och med tanke på hur de glodde på mig (hade for once leggings istället för baggy jeans) så hade de säkert ställt upp. Hm ganska halt där det är skottat. Stapplade upp för gångbacken, tvångsmässigt kollande efter isfläckar.

Första backen avklarad. Puh. Bara den sista, branta djävulsbacken kvar. Men va nice! Det här gick ju fan bra! Shit, det här är ju luuuugnt. Jaja bara käk och lö...

*swooschkabläääm!*

[med Joe Rogan-röst]

Mina väldigt oräfflade, odubbade, broddlösa sneakers hade hittat en glasblank, asfaltssvart fet isfläck på 1 m i diameter precis i backhörnet - som har typ 70° lutning. Impulssvor lite i fallet - men intalar mig att ingen hörde! ;D Har iaf inte tappat min reaktionsförmåga under mitt lata år. Halkade rakt i sidled och landade smärtfritt ganska jämnt fördelat på höft och arm, men inte armbågen och inte huvudet. Tackafaaan för judolektionerna. Och fluffjackor. *Kollar bakåt* Och för att lumparna redan har vikt av åt ett annat håll.

Kom hem. Försökte tänka Löpning Löpning Löpning, men det blev mer typ Käk Käk Käk. Gröt, russin, lite gainer med Proviva, mjölk och snabbkaffepulver, ah-guh-va-niiiiice... Ska bara vila en minut innan jag drar ut...

Sen försvann all motivation. Pooff liksom. Jag blev mätt och nöjd och bekväm och astrött - och gick och sov.

Det är ju söndag idag också (yep I'm Sherlock!) men helt ärligt så sket jag bara i löpningen. Igår planerade jag att göra fightträningen idag som jag inte gjorde igår - men nu måste jag packa! (Fråga inte vad jag gjort hela dagen... :P) Måste ju vara förberedd OM flyget inte är inställt imorgon. Funderar på hanteringsstrategier:

1. Dra till Arlanda och kasta gatsten. (Har inte testat det innan, men det ska visst vara ett vettigt sätt att tvinga folk att göra saker på. Har jag hört.)
2. Dra till Värtahamnen och lifta med nån fraktbåt. NÅN måste ju ha England som hållplats!
3. Buss. Fick det förslaget, men jag förstår inte...?
4. Utnyttja en livslina. Dvs ringa flygbolaget och fråga vad jag ska göra - om det ens är nån mening att flyga till byteshållplatsen Arlanda. Vet inte om jag kan prata engelska längre haha, men det märker vi ju...
5. Åka till Arlanda och kolla läget. Och hoppas på sista-minuten-lösningar hos snälla stockholmare om flygen är inställda ;P

Hittills är bara 1 av 5 avgångar inställda till Heathrow imorgon - och det är inte min :D
Yes jag kör på #5.

Hoppas ni överlever hyfsat därute mellan snön och snön! Jag önskar jag kunde gilla snö lika mycket som Johanna. Men jag bara hatar den. Mest isen och kylan såklart, men snön är ju liksom på samma team.

Just nu överlever jag med hjälp av Linkin Park-yoga. Det är HEEELT UNDERBART! Ibland behöver man väl va lite emo I guess :)

I will never know myself until I do this on my own
And I will never feel anything else until my wounds are healed
I will never be anything 'til I break away from me
I will break away
I'll find myself today

Hyfsat passande och positivt trots allt? ;P 81 BPM.

Jag är för övrigt på jävligt bra humör av helt andra orsaker. Tihiiii fnizzfnizzzz :D :D :D
Och NU ska jag packa... zzzzz...

Hasta luego XOXOXO Puss&Kram Seeeyaaaaaaaaall MOAH!