Sted: 74   Resultat: 1 h 17 min

Löpning - Terr.
77 min 37 sek
Dags för XTreme Running igen, denna gång mötte jag upp M här från funbeat som jag slog följe med. Vi brände iväg i 4:55 tempo och jag försökte hänga på. Gick rätt bra till ca 6 km då jag var tvungen att växla ner till 5:20 tempo. Gjorde första 5 km på rekordtid typ 22 min. Gisses hur skall detta sluta. Målet var att tangera 79 min och det gjorde jag. Är toknöjd med tanke på hur tungt det kändes trots brilijant väder och underlag. Mera info kommer på bloggen inom kort.
14,78 km
05:15 min/km
11,43 km/h
Ej namngiven rund...

Massiv skogsrunda gav PB
2009-05-21 12:42. Redigera

Fjärde gången gilt att ge sig ut på den beryktade xtreme 15 km. Deltävling tre skulle avgöras denna soliga majkväll. Vädret och underlaget var perfekt. Torrt och hyfsat varmt. För att utmana mig själv möte jag upp Mike vid starten. Först uppjogg sen bar det iväg.

Öppnade första tre kilometrarna på strax under 5 km/h och jag kände mig laddad, men kroppen ville inte riktigt svara. Jag tog snabbt rygg på M och pressade på för prova nytt fartrekord på första fem km.

Mördarbacken eller St:annasbacke vid fyra kilometer sprang jag uppför som vid tidigare tillfällen och det kändes bra. Gillar att springa uppför denna backe trots den branta lutningen. Dumt nog drack jag sportdryck vid vätskekontrollen. Idiotiskt. Men men.

Två vitklädda löpare höll likvärdig tempo men störde lite i utförslöpan, fick släppa Mike innan sex kilometer och strax efter hittade jag ett bra tempo. Att gå för egen maskin är utmanande och skönt, bara jag, skogen och djuren. Solen gasade på och jag petade i mig vatten och sesamkakor med vaniljsmak i små mängder.

Kikad lite på klockan som visade på rekordfart upp till åttakilometer. Det var allt annat än lättlöpt denna varma kväll och tankarna for upp i huvudet som "ALDRIG IGEN" & "LL ÄR LÅNGT". Men efter några lättare kilometrar och en sjunkade puls började kroppen bli glad och milen på ca 51:30 var ett styrkebesked.

Sprang om en långlöpare vid strax efter milen och det känns alltid bra för självförtroendet att springa ikapp och ösa om. Sträckan mellan 11-15 km är förhållandevis platt och nu började änligen kroppen svar till farten runt 5:25 km/h. Morsade på lite hundägare och några andra löpare i spåret. Kunde äntligen börja räkna ner. Och ville inte tänka på tiden ifall jag kunde sätta PB.

Jag fokuserade på att andas djupt och sträckte ut armarna i segergester för att få nytt mod och skrattad lite lätt för att öka pondusen. Viljan och glädjen började äntligen infinna sig. Då tappade jag en vattenflaska, men fiskade upp den utan större tidsförlust.

Tog nästsista backen utan problem och sista med. Försökte mig på en spurt som gick hyfsat. Vinkade till mike i målet och 77 var inte omöjligt. Lite små fippel vid målgången gjorde att jag tappade några sekunder. Men det bjuder jag på. Så underbart att nå målet 77:37.

Efteråt blev det nerjogg och stretch träffade Helena och vi surrade lite. Hon hade gjort gbvarvet i helgen och sprang in under 100 denna kväll och verkade hel nöjd och lite nervös inför maran. Hon peppade inför Hornstull-järna, som jag hoppas kunna vara med på.

Hade lurat ditt Jens en gammalvän som kom ut från sekretariatet lite fundersam i blicken. Han hade sprungit fel vid ca 2 km och ville konfiskera tiden. Jag iakktog en ung löpare vid målgången som skrek ut sin frustration. Senare i batun satt han där. Missnöjd med tiden 61 min. Han tipsade mig om bra styrkeövningar för att kompletera träningen för att bli ännu snabbare på terränglöpning. Han skulle sätta sig i bilen direkt och plöja till Uddevalla för trailtävling i helgen.

Det blev bio efteråt och jag somnade till Wolverine. Inget runner high denna onsdag men väl PB. Gött mos med andra ord.

Hur skall detta sluta?