Varför? :(

2007-10-14 00:55   0 Likes   4 Comments   0 Images

Share

Någon tycker verkligen inte om mig, eller!? För några månader sedan var det någon som skrev på min dörr, massa elaka saker, verkligen äckliga och nedvärderande ord.

Igår plinga någon på dörren (vid 00.00) och sprang iväg innan jag hann öppna och idag hade dom tagit bort min namnskylt och bytt ut den mot någon annans. En annan gång tog dom min postskylt och kasta in den i ett annat postfack. Måste ju vara samma person.

Jag är ingen människa som provocerar andra människor och borde därför slippa sån skit, sånt gör mig verkligen ledsen. Tack för det, dumhuvuden :'(

Anyway tränade idag och kroppen känns helt konstig, eller kroppen... det är snarare benen som känns oerhört tunga. Får ont i benen när jag kör fighting, kan varken sparka eller få fotarbetet att fungera. Tunga med andra ord, vet inte om det är benhinnorna som värker.. iaf musklerna som sitter bredvid skenbenet spirar och ger mjölksyra som tusan, detta är dock vanligt när det gäller mig.. har fungerat bra ett tag men kommit tillbaka igen. Sedan är det vaden, som också håller på...  på samma sätt som vid skenbenet. Aj.

Ska köra imorgon med, blir dock lugnt.

Nu ska jag sova.
Natt.  

Vilket tjafs!

2007-10-11 22:31   0 Likes   1 Comment   0 Images

Share

Nu har jag verkligen börjat komma igång med träningen iaf, utan att känna mig det minsta sjuk. Skönt! Jag har försökt ta åt mig, eller försöker ta åt mig av tipsen jag fått i bloggen, vågar dock inte gå ut riktigt så hårt ännu för att komma dit jag vill, får börja lite smått och sedan öka succesivt med både löpning och styrketräning.

Passet idag var mycket lugnt om man jämför "vanliga" pass som sensai (tränaren) brukar hålla i. Körde en ny kata och lärde oss mönstret av denna, kan ha varit det som gjorde att passet kändes såpass lungt. Ganska skönt för min kropp känns alldeles tung, speciellt i slutet på fighten, benen väger ungefär 80 kg styck, känns det som...

Har varit så oerhört trött nu det sista, igår la jag mig vid 21 tiden och sov i 12 timmar. På dagen idag var jag tvungen att ta en tupplur och nu är jag trött igen.

Det har varit sådant krångel om den här tävlingen sóm skulle gå i Göteborg, det skulle vara ett Wadoryu EM för en viss stil inom Wadon som brutit sig ur Europeiska Wadokai men dessa hade bjudit in alla andra Wadokai samt Wadoryu stilar, därför tänkte jag åka och delta på denna tävlingen.

MEN...

Då ringer en av mina gamla tränar och säger: - Emmelina, vi har pratat med vår huvudtränare (spelar ingen roll vem det är) och han ville iaf att jag skulle åka på samma tävling, fast för den organisationen som inte brutit sig ur EU - Wado, kruxet var att den tävlingen gick i Paris. Då säger min klubb (som för övrigt är en av dom bästaste, ligger mig varmt om hjärtat) att de gärna sponsrar mig till Paris just för att de inte vill att jag ska tävla i Gbg. Tävlingen går samma helg, men enda problem var att jag hade en tenta just den helgen, på fredag därför hinner jag inte till Paris och får heller inte tävla.

Min tanke tillsammans med en av mina gamla tränare var att jag skulle få tävla för en annan Wado klubb som inte bryr sig speciellt mkt om allt tjafs, men det skulle innebära att jag kanske blir osams med min gamla huvudtränare och det vill jag inte heller, då jag respekterar honom. Han är högt uppsatt inom karaten. Dock tycker jag det är oerhört tråkigt att vuxna människor inte kan komma överens om en sådan liten sak, vi bordefå tävla på vilken tävling vi vill och i en sport där alla egentligen strävar efter samma sak borde vi vara överens och hjälpa varandra uppnå detta.

Huahua!

Äntligen ett mål

2007-10-07 17:52   0 Likes   3 Comments   0 Images

Share

Jag har länge tränat utan att veta vart jag vill komma med karaten, det är klart jag tränat inför varje ny tävling som kommit upp och mitt mål är att göra en så bra prestation som möjligt, därmed inte sagt att jag skall ta guld varje gång (självklart är det också ett mål jag siktar på), men så länge jag gör en bra match, med fart, snabbhet och bra teknik i skall jag vara nöjd. Senaste tävlingen gick inget vidare, men heller inte uruselt. Jag hade dock inte dessa tre ovan nämda i mina matcher, vilket gjorde att jag kände mig missnöjd med prestationen.

Förut hade jag många mål, jag visste vart jag ville komma och vad jag ville uppnå, när jag väl gjorde det var det helt plötsligt inte min grej. Nu ska jag köra på igen för att komma dit en gång till och jag ska verkligen försöka. Tillsammans med min klubbkamrat ska vi nu träna inför landslagslägret i vinter, vi kör karate tillsammans och jag har alldeles precis börjat med styrketräning, från och med nästa vecka ska jag få lära mig hur man styrketränar "på riktigt" för hon kan det. Sedan är det en sak till, kondisen. Räcker ett-två spinning pass till för att öka konditionen eller är det löpning som gäller!?

Min del i det hela är att lära henne laga mat och tala om vad man ska äta för att kunna prestera. Sedan har jag eventuellt en tävling att sikta på nu den 3 november, hoppas jag får deltaga bara.

Over and Out. 

Ett dygn i skogen...

2007-10-06 11:26   0 Likes   0 Comments   0 Images

Share

Håhå, nu har jag äntligen vilat upp mig igen efter torsdag & fredagens prövningar. Vi åkte långt ut i skogen, där det knappt fanns någon bebyggelse (nu ljög jag lite, fanns ett litet hus med en toalett och ett skjul där vi lutade packningen emot). Toalett var lyx så jag ska egentligen inte klaga.

Vi var ute under ett dygn och vi gick, massor (närmare bestämt några steg över 30 000). Vi utsattes för olika prövningar, svårast var nog den när vi inte fick äta på de tider vi brukar. Frukosten klämde vi i oss halv 8 på morgonen och nästa mål mat var inte förrän kl 8 på kvällen, då blev det fisksoppa över öppen eld ( som jag fixade (: ) Sedan byggde vi vårt eget vindskydd av pinnar och granris och SEN skulle vi sova i det, kottigt, pinnigt och kallt. Men det var det värt, riktigt kul.

Väl hemma var jag så trött så trött, ögonen hade svullnat upp av tröttheten. Jag slängde mig ner i sängen och sov fyra timmar utan att ens vakna en endaste gång. Men nu är jag som vanligt igen.

Nu ska jag städa sedan blir det träning vid tre och middag med kompisar efter det! Shihuuu! :)   

Äntligen ingen uppförsbacke

2007-10-03 10:54   0 Likes   2 Comments   0 Images

Share

De sista tre veckornas träningspass har varit för j*vliga rent ut sagt. Jag har varit så tung i kroppen att jag knappt velat gå upp på morgnarna. Gått hem och deppat efter varje sparringpass och inte fått till mer än någon teknik här och där.

Tävlingen förra helgen gick åt pesos men...

...igår släppte det, äntligen! Jag har varit hemma hos mamma och pappa i Dalsland under en vecka och vilat upp mig, kanske var det, det som behövdes? Iaf passet igår gjorde att jag flög på molnen hem från träningslokalen, riktigt ljuvligt. Nu ska jag bara träna upp kondisen (igen) :P och styrkan (ett måste)!

Imorgon skall vi ut med skolan i skogen i över ett dygn, promenera, laga mat och sova under bar himmel!? Låter fint för mej :)