HakanLarssonStar

TriathlonLarssons blogg

- Vi tar det som det kommer...

Lidingöloppet 30km

2007-09-29 20:44 AddthisDela med dig   FeedRSS

Tjaha. Så har man kört Lidingöloppet 30km. Träffade på en del Triathleter under loppet som jag bytte några ord med. Rätt skoj. Passerade även mållinjen, pratandes, med en som körde Kalmar Järnman 2007!

Första delen av loppet kändes helt underbart. Jag körde från startgrupp 4 och låg bland de första i min startgrupp från start. Och det dröjde inte länge förrän jag började komma ikapp startgrupp 3. Fantastiskt nog så var det inga problem att springa om. De som sprang långsammare höll åt höger, och vi som kom bakifrån låg som på ett pärlband till vänster. Jag brukade ropa till lite diskret när jag närmade mig, och då gick folk åt sidan.

Det gick fantastiskt bra första milen. Den passerades på 49 minuter. Och halva sträckan på 1:13. Jag tänkte att detta är en idealisk hastighet för att gå under 2h30min. Tyvärr kom en löpare upp jämsides och tyckte att vi kunde hjälpas åt och dra. Han hade legat bakom mig ett tag och tyckte att tempot var lagom. ”Javisst” sa jag. Tyvärr drog han så förbaskat hårt de kommande kilometrarna, att jag knäckte mig i uppförsbackarna. Jag är rätt tung (84kg) så jag måste alltid trippa lätt uppför.

Jag kände mig allt tröttare, och var tillslut tvungen att släppa. Och från att ha gjort ett eget lopp, och känt mig inspirerad, kände jag mig nu istället lite illa tillmods. Vid 20km insåg jag att 2:30 skulle bli svårt att ta, så jag ställde istället in mig på 2:40. Jag kom i mål på 2:39.07.

Loppet som sådant gick rätt bra och jag slet inte allt för hårt, antagligen beroende på att jag drog ned på tempot när jag insåg att jag inte skulle klara 2:30. En rolig grej var att jag upplevde loppet ganska kort, men det beror nog på att man ju tränat inför lopp som pågår 12 timmar. Jag fick rätt rejält ont (inte kramp) i senfästet till vaderna efter 15km, men jag tror inte att det påverkade sluttiden. Dock så drog det naturligvis ned "moralen" och lusten att pressa sig. Ännu mycket mer irriterande var att jag fick så ohyggligt ont i höger axel. Helt omöjligt att ens dricka vatten med höger arm. Istället fick jag låta den hänga och slänga rätt ned. Har aldrig upplevt detta tidigare, men det berodde nog på att jag körde axelpress i tisdags. Ett hett tips till er andra är att INTE köra styrketräning samma vecka som ni ska löpa ett längre pass.

Nåväl. Farsans rekord på Lidingöloppet är dryga kvarten snabbare, så det är bara att fortsätta harva tills jag slår honom! En liten morot!! En lärdom till kommande år är att träna vaderna, och köra spänstträning i backe. Ett annat är att jag MÅSTE träna utförslöpning. Uppför kände jag mig stark, och Abborbacken var ju faktiskt bara en liten kulle. Problemet var utförslöpnignen. Alla sprang om mig nedför. Alla. En sista grej jag måste komma ihåg, är att köra i mitt eget tempo.

Data från pulsklockan:

Snittpuls 160 slag/min
Maxpuls 177 slag/min

Snitt Tempo 5:21 min/km
Maximum Tempo 3:29 min/km

Medelkadens 86 varv/min
Maxkadens 93 varv/min

Minimihöjd 28 m
Snitthöjd 52 m
Maxhöjd 84 m
Total stigning 1270 m
Totalt utför 961 m
Energiförbrukning 2636 kcal

Distans Tid Plac
10 km 0.48.41 -
15 km 1.13.11 -
25 km 2.08.29 -
Mål 2.39.07 1947
 

Kommentarer

Skrivet av: User_small DanielOberg 2007-09-29 22:09
Hehe, har du hört talas om de sickendära dojjorna som har hjul under. När man lutar sig tillbaka litegrann så rullar man. Vore kanske ett alternativ för nästa års Lidingölopp :-)

Det var riktigt skoj! Tack för en riktigt trevlig dag!

/Daniel
Skrivet av: moderen 2007-09-29 22:58
Här hänger jag inte riktigt med. Var det idag du sprang.
Nu hann jag ju inte ens vara nervös,
Grattis till er båda ,förmodar att Daniel slog dig.
Skrivet av: Jahkie 2007-09-30 12:11
Bra jobbat måste jag säga! Skumt det där med axeln, du tror inte att den sinkade lite? Jag menar, om man inte kan använda den utan bara låta den hänga efter sidan så får man ju inte in det rätta "flowet" i löpandet. I alla fall inbillar jag mig det.

Bra jobbat i alla fall, Önskar jag pallade med sånt där men jag skulle nog få bäras hem efter 2 kilometer.
Skrivet av: User_small HakanLarsson 2007-09-30 14:13
Tack. Ja, det sinkade utan tvekan. Smärtan i vaderna, och den enorma smärtan i axeln gjorde att det som först kändes roligt, plötsligt blev smärtsamt. Och när det gör ont, orkar man liksom inte pressa sig. Dåligt för moralen, liksom. Samtidigt ska man aldrig skylle på liknande grejer. Det var ju trots allt jag själv som ställde till det. Dels har jag tränat för lite backträning, dels var jag dum och körde styrketräning. Man lär så länge man lever!!
Skrivet av: Ironwoman 2007-10-02 15:42
Kul att du nu också tycker att 30 km är kort.
Lägg till ny kommentar