Pang

2010-01-10 17:36   5 kommentarer   0 images

Dela med dig

Nån löpning blev det inte idag, men jag kom underfund med hur man slår en backhand!! Haha, att det ska vara så svårt. När man var 12 behövde man inte tänka på teknik, då satt slagen ändå. Men när jag kom underfund med slaget, stod jag och polarn' och pangade som besatta. Och jädrar va' skoj det var!! Och träning ska ju vara skoj. Så jag lär nog lägga in ett par tennispass per vecka under vintern. Tennis är ju inte speciellt jobbigt, men man underhåller ju träningen... lite i alla fall... :-)

Tennich

2010-01-08 22:04   9 kommentarer   0 images

Dela med dig

Jahopp. Idag smög jag igång träningen. Inte världens manligaste sport, tvärt om. Men en rolig. Drog och lirade tennis med en kompis. Den ni! Det äääär ju så bizarrt svårt, när det är drygt 20 år sedan man spelade sist. Men kul var det.

Imorrn ska jag nog ut och lunka lite. Eller kanske åka skidor. Nyckeln att komma igång, är att inte träna så långt, men ganska frekvent. Gärna lite, men varje dag. Då brukar suget komma. För att deka ner sig, kan man ju inte göra. Så fort jag inte tränar, går jag upp 2kg per månad. Det ger 6kg på ett år. Och 60kg på 10 år. Och man vill ju inte väga 120kg när man är 45 år. Eller 180kg när man är 55. Huh.

Jag ser för övrigt att energipriserna skenar. En liten väckarklocka vad som händer när man ligger på rörliga priser. När det går bra är det frid och fröjd. Men får man störningar blir det plötsligt kärvt. 2010 blir ett riiiiktigt spännande ur ett ekonomiskt perspektiv. Ekonomiska teorier står mot varandra. Den Keynsiansistiska skolan - som 99,99% av alla ekonomer tillhör - står mot den Österrikiska skolan. Den senare är utdöd sedan 1930-talet, men nu tror jag att det kommer att visa sig att dom ändå hade rätt hela tiden. Det går inte att trolla till sig tillväxt. Man måste producera sig tillväxt.

Om ett par år vet vi om den expansiva politiken fungerade. Eller om den drog sin sista suck. Jag noterade häromdagen att  fondjättarna, precis som jag trott, nu slutar köpa amerikanska statspapper. Frågan är hur länge Kina väljer att hålla sin egna befolkning fattig, för att istället låna ut sina pengar till USA. Den kinesiska ledningen kan inte vara så korkade att de fortsätter låna ut pengar. Det tror inte jag i alla fall. USA:s storhetstid är över. Kanske 2010. Kanske 2011. Kanske några år senare. Grunden är att USA har levt över sina tillgångar under allt för lång tid. Kalle 3 år inser att man inte kan låna pengar av Kina, för att ha råd att köpa kinesiska produkter. Även om Obama inte gör det.

Jänkarna skapar jobb inom finanssektorn, inom tjänstesektorn och inom den offentliga sektorn. Det är vällovligt, men tyvärr bidrar inte dessa jobb till en  positiv bytesbalans, utan till det motsatta. Och det gör att obalansen mot bl.a. Kina växer. Det jänkarna behöver är inte jobb inom tjänstesektorn, utan jobb inom tillverkningsindustrin. De behöver helt enkelt producerar varor som de kan kränga utomlands. Nuvarande politik utarmar landet på lång sikt.

Jag hoppas bara att vi i Europa inte tar efter den galna politiken som förts på andra sidan Atlanten, utan att vi tar vårt förnuft tillfånga.

Dags att träna?

2010-01-08 14:12   12 kommentarer   0 images

Dela med dig

Eller vad säger ni... Är det dags att herr Larsson kommer igång och träna snart?

Frisk

2009-12-13 22:08   5 kommentarer   0 images

Dela med dig

I helgen var jag och Wagge, med fru och barn, till Utö Värdshus. Vi vann nämligen bästa utlottningspriset av alla på tävlingen Ö till Ö. Gratis övernattning och gratis mat. Fantastiskt mysigt. Vi åt ett fantastiskt julbord, med alla läckerheter man kan tänka sig. Jag är fortfarande buk-stinn! :-)

Influensan är äntlign över. Hade lite ont i halsen igår, men nu känns allt bra. Puh. Dags att kicka igång trängen igen.

Årets mål blir att göra en hyvsad tid på Lidingöloppet, samt att förbättra tiden på Ö till Ö. Jag och Wagge har redan börjat klura på endel hjälpmedel. Nya terrängskor är ju givet. Och långärmad våtdräkt. Men sen, nån typ av flytverktyg borde man ha. Själv ska jag nog testa att förstärka våtdräktens undersida med ett tjockt liggunderlag, så att man kommer upp i vattnet lite. Och så ska vi ha snorkel. Och paddlar. Och huva. Men jag kommer nog köra samma taktik som ifjol när det gäller benen, dvs. inte använda dem alls.

Jag och Wagge ska också köpa en segelbåt tillsammans. Riktigt skoj. Vi får väl ta med oss våra ö-till-ö grejer och testa "skarpt" ute i skärgårn' några ggr i år, innan vi kör det riktiga rejset. Dels själva simningen, dels löpning på klipphällar. Kan man få flyt i både simningen, uppgång ur vatten, nedgång ur vatten, och löpning på klipporna, kommer vi garanterat komma bland dom 30 första lagen. Det är jag övertygad om.

Ser verkligen fram emot nästa Ö till Ö!!

Nu har jag gjort en Wagge

2009-12-07 22:39   10 kommentarer   0 images

Dela med dig

Nu har jag gjort en Wagge och avanmält mig från TEC. All jäkla förkylning etc. gör att jag inte kommer igång med träningen. Tänker inte heller köra Kalmar, utan siktar istället på Lidingöloppet. Då behöver jag inte känna någon stress.

Så nu kan jag spela tennis med gott samvete. Även om jag inte får bollarna över nät.

Om träningen går bra i år, får jag komma igen 2011 istället. Eller 2020.

Feber

2009-12-03 00:01   6 kommentarer   0 images

Dela med dig

Efter fyra dagars förkylning, har jag gått och fått feber också. Sitter och hostar och huttrar och mår allmänt lousy! Trött men kan fasen inte somna. Är nog samma som sprallan hade förra veckan. Hon var ju uppe i nästan 40 grader. Huh.

Detta är mumma för min träningsstatistik... :-(

Lite mer om Dubai + förkyld

2009-11-30 21:16   5 kommentarer   0 images

Dela med dig

Såg en liten analys av Peter Schiff och Marc Faber idag maa Dubai. Det är möjligt att jag överreagerade när jag sålde alla innehav. Men som sagt, better safe than sorry. Tänkte ändå ta det säkra före det osäkra och ligga kort ett tag. Och sen kryper jag tillbaka i några av mina favoriter. Norsk offshore, Kina, Australien och några andra länder. Guld och silver är ju förståss alltid bra placeringar när ekonomin i övrigt är inflationsdriven. Får se.

Jag har ju gillat Tyskland, och deras exportindustri borde ha potential när konjunkturen vänder, men ekonomin inom Eurozone är nu så skral att jag inte törs placera i Euroländer. Och USA och USD är naturligtvis helt uteslutet. Ryska börsen har gått bra det gångna året, men Rysslands budgetunderskott börjar nu bli i största laget. Enligt CMA ligger de på 10 sämsta plats när det gäller risk för att de inte ska kunna betala tillbaka sina skulder. Och jag gillar inte att spela tärning om mina sparpengar. Ryssland kan ge bra avkastning på kort sikt, inte minst om oljan går upp vilket jag tror, men jag drar mig från att placera i länder som inte kan hålla koll på underskotten. Det resulterar förr eller senare i kollaps. Och då hinner vi småsparare sällan sälja av snabbt nog. Då känns Norge som ett mycket säkrare alternativ, även om just offshore och shipping är rätt riskfyllda placeringar.

I övrigt har jag blivit tokförkyld. IGEN. Börjar kännas lite tröstlöst det här. Men men. Så är det när man har småbarn. Jag förstår nu varför småbarnföräldrar har lite svårt att träna. Det handlar inte bara om tid. Lika mycket handlar det om alla förkylningar man får. Jag har haft fler förkylningar detta år, än jag haft de senaste 10 åren.

Men det är det värt! :-)

82,2kg och friskt barn!

2009-11-26 21:21   7 kommentarer   0 images

Dela med dig

Sådär. Idag vågade jag tillslut ställa mig på vågen. Den har stått där en månad och blängt på mig. Men idag tog jag tjuren i hornet och ställde mig på den. Blundade. Och tittade. 82,2kg. Inte såååå farligt som jag befarat, trots allt. Nästa fredag ska jag vara under 80kg igen.

Lilltjänen är för övrigt frisk. Känns så ofantligt skönt. Inte kul när ens barn mår dåligt. Så imorrn ska hon tillbaka till dagis igen. Stackarn. Åhhhh, jag skulle verkligen vilja utnyttja vårdnadsbidraget. Det skär i hjärtat varje morgon jag lämnar henne. Hade min mor bott närmare, hade nog Isola fått vara hos henne. Åtminstonne några dar i veckan.

Nå sånt är livet. Idag sprang jag pose igen. Känns rätt bra, trots att jag är lite småförkyld.

ok... absolut sista... några rader om Dubai...

2009-11-26 18:33   3 kommentarer   0 images

Dela med dig

Jag har ju skrivit om diverse fonder tidigare, så jag känner mig skylidg att reflektera över krisen i Dubai.

Min generella rekommendation till småsapare och fondsparare är att vara aktiv. Är det skakigt på marknaden är det bättre att sälja, än att ligga kvar och följa med under en eventuell nedång. Från banker kommer alltid motsatt information, dvs. att deras kunder ska ha is i magen. Jag förstår inte den logiken. Jag säger tvärt om: Sälj och plocka hem eventuella vinster! Köp tillbaka när läget stabiliserat sig. Och ligger man på fonder som gjort förlust ska man ändå sälja. En nedgång är ett perfekt läge att sälja, ty då får man möjlighet att komma tillbaka i en bättre fond längre fram. Det är alltid bättre att ta en liten förlust, än en stor förlust.

Denna strategi räddade mig när USA:s ekonomi började hacka 2008. Det är nämligen alltid svårt att överblicka olika spridningseffekter när liknande saker inträffar. Och även om Dubai inte leder till någon djupdykning eller rubbningr på systemen, så tycker jag att det är bättre för småsparare att vara "safe than sorry".

När dylika händelser inträffar, brukar jag för övrigt inte lita på det som står i finanstidningar eller det som banker säger.  Dock så brukar jag faktiskt lyssna till vad vår riksbankschef Ingves och finansminister Borg säger. Och dom verkar inte se några större systemrisker. "Det återstår att se vad de (Dubai) själva har för avsikt att göra. Det tror jag får redas ut under de närmaste dagarna. I första hand är det ett regionalt ansvar att lösa detta och i andra hand kan det få konsekvenser för vissa europeiska banker och de förefaller inte i första hand vara svenska". Men även om Dubai inte hotar systemen, kan det bli nervöst på marknaden.

Sista inlägget om ekonomi (jag lovar!)

2009-11-25 19:35   6 kommentarer   0 images

Dela med dig

Ok, sista inlägget från min sida när det gäller ekonomi. Lovar!! Hädanefter bara träning. Måste bara skriva av mig. Idag var jag nämligen som vanligt och läste i min lokaltidning Piteå Tidningen. Stötte på en debatt om orsakerna till krisen. Det skyldes på än det ena, än det andra. På regeringen och på banker. Inte en enda av skribenterna förstod egentligen varför vi just nu genomlider den djupaste krisen sedan 1930-talet. Varför BNP ligger på -5% och arbetslösheten ligger på 8,1%.

Att forum-skribenterna i Piteå Tidningen inte förstod orsakerna till krisen är dock inte så underligt. Det finns idag, som jag ser det, knappt någon ekonomjournalist som behärskar grundläggande ekonomi. Och knappast några nationalekonomer på våra universitet heller, för den delen. Och Wall Street och banker säger bara saker som ligger i deras eget intresse, dvs. att på kort sikt tjäna pengar. Och eftersom sjukdomsinsiken är så ringa, fattas inte heller många vettiga beslut i länders parlament eller centralbanker heller.

Så... varför har vi då en kris?

Den direkta orsaken till krisen 2008 kan vi spåra tillbaka till lågkonjunkturen i USA 2001. Istället för att ta några år av sämre tillväxt, valde president Bush och centralbankschefen Greenspan att trycka gaspedalen i botten för att stimulera ekonomin. Räntan sänktes till 1%, budgeten underbalanserades och pengar pumpades ut i systemet. Denna typ av expansiv inflationspolitik skapar en illusion av tillväxt, vilket också visar sig i statistiken. Men det är bara en illusion. Problemen skjuts på framtiden. Hade man låtit krisen 2001 rensa bort de obalanser som då fanns, hade krisen 2008 blivit mild eller uteblivit. Men eftersom man valde att sopa obalanserna i ekonomin under mattan, blev resultatet 2008 en total kolaps. Lånestocken, bubblorna och obalanserna blev tillslut ohållbara, så när räntorna drog iväg till följd av den expansiva inflationspolitiken 2001, rämnade korthuset.

Lärde sig då ekonomerna något av Bush och Greenspans misstag? Nej, inte ett spår. Den kortsiktiga inflationspolitiken som Bush och Greenspan förde för att överbrygga lågkonjunkturen 2001, driver nu president Obama och centralbankschef Bernenke - fast långt mer omfattande! Gaspedalen hålls ner hårdare än någonsin. Den expansiva inflationspolitiken saknar all sans.

Räntan ligger i USA nu på 0%. 0%!! Underskotten formligen exploderar. Men som om det inte vore nog med det, sprutar det ut nya dollars från sedelpressarna. Resultatet ser vi i en enorm inflation på tillgångssidan (aktier, råvaror etc.). Nya bubblor blåses upp i skrivande stund. Wall-Street tjänar pengar på inflation och hyllar den därför, men när inflationen efter några år når varusidan drabbas den fattige i form av ökade matpriser, energipriser etc.. Att trycka nya pengar för att lösa kriser har aldrig fungerat och kommer aldrig fungera. Det var så Argentina försökte lösa sin kris, vilket ledde till hyperinflation och ekonomiskt kaos. Och det var så Weimarrepubliken försökte finansiera sina krigsskulder, vilket ledde fram till hyperinflation och Hitler.

Vid sidan om keynsianisterna Bush och Greenspan, har vi ytterligare en amerikansk spelare bakom krisen, nämligen Bill Clinton. Det var han som införde subprime-lånen. Clinton hade en vacker politisk vision om att alla, även dem som inte hade råd, skulle ges möjlighet att köpa sina bostad. Problemet var bara att marknaden inte kunde hantera dessa riskfyllda subprime-lån, så de paketerades om, och paketerades om, och paketerades om, tills dom som handlade med värdepapperna knappt visste vilka risker de tog när de handlade med värdepapper. Resultatet känner vi alla till. När räntan gick upp till följd av den expansiva politiken klarade inte låntagarna av att betala sina lån, vilket förgiftade de till synes säkra värdepapprena. Den 15 september 2008 gick Lehman Brothers omkull, vilket utlöste en tsunami som svepte in över världen.

Orsaken till krisen går alltså dels att spåra till den expansiva inflationspolitiken som bedrevs av Bush och Greenspan i USA 2001 med låg ränta och underskott, dels Bill Clintons vackra politiska vision om att alla skulle kunna äga sin egen bostad. (Som att det vore något fel med att hyra. Att hyra är den bästa boendeformen av alla!)

Ska man då inte göra något för att överbrygga kriser? Nej. Det är bättre att ta små lågkonjunkturer då och då, än att överbrygga dem och bygga upp gigantiska obalanser. Lågkonjunkturer är inget man ska vara rädd för. Dom kommer med jämna cykler. Det har dom alltid gjort och kommer alltid att göra. Lågkonjunkturer rensar bort obalanser i ekonomin. Dåliga företag slås ut till förmån för mer livskraftiga. Felinvesteringar blottläggs och rättas till. Vad som händer när man överbrygger dessa och trycker gaspedalen i botten är att obalanserna inte justeras. Istället läggs nya obalanser på de gamla. Vinden mojnar tillfälligt, för att istället samla ny kraft och nå stormstryka.

Vad lär vi då oss av detta? Jo, att det är bättre med en mild lågkonjunktur som rensar bort obalanser i ekonomin, än överbryggande inflationspolitik som leder till bubblor och krascher. Politiker ska också vara försiktiga med att manipulera marknaden (ex. sub-prime), eftersom de i slutänden drabbar dem som man vill hjälpa. Hur många fattiga tackar Bill Clinton idag för att de förlorat sina hus och hem? Det är bara Wall-Street som jublar. Det är de stora hajarna som tjänar pengar på sedelpressen och kracher. Småspararna blir av med sina besparingar.

Jag är bekymrad för framtiden. Ty överallt, med vissa undantag för Indien och några andra länder, försöker man nu "överbrygga" krisen på samma sätt som man gjorde i USA 2001. Med underskott, låga räntor och sedelpress. Och det trots att den åldrande befolkningen egentligen kräver ett omfattande sparande! En finanskris som hanteras genom att budgeten underbalanseras leder lätt till en skuldkris när räntorna drar iväg. Vissa ekonomer, som Marc Faber, tror att 30-40% av USA:s skatteinkomster kommer gå till avbetalningar på skulder om 5 år. Det är allt annat än bra. Underskott och påföljande sanering drabbar i slutänden alltid de svagaste grupperna hårdast.

Sverige ligger förhållandevis bra till, men samma saker som exempelvis ekonomen Peter Schiff (som alla skrattade åt) observerade som varningstecken i den amerikanska ekonomin 2002, kan vi också se i den svenska ekonomin. Ty trots att vi genomlider den största krisen på mannaminnen, så ökar priserna på bostadsmarknaden. Det ska dom inte göra. I en kris ska sparandet öka (vilket är basen för investeringar och långsiktig tillväxt) och priserna sjunka, men är räntorna för låga leder de istället till ökad skuldsättning och höjda priser, vilket leder till problem när inflationspolitiken efter några år leder till höjda räntor. Jag skulle därför helst se att räntorna redan nu höjdes något.

Idag är alla ekonomer mer eller mindre anhängare av Keynes. Därför förordar de också ökad skuldsättning och fortsatt låga räntor. De ser den kortsiktiga vinsten, men bortser från de långsiktiga skadorna. Men en sund ekonomi byggs inte på skulder, inflation, aktiekurser eller bostadspriser, en sund ekonomi byggs på produktion och sparande. Ett tips till den som vill lära sig ekonomi, alltså riktig ekonomi, är att läsa  boken "Economics In One Lesson" av Henry Hazlitt. Den är skriven 1946. 200 sidor lättfattligt engelska. Nationalekonomi i dess renaste form, utan formler och tjorv.

Vissa stycken i Henry Hazlitts bok sticker lite i ögonen, som resonemangen kring minimilöner, men när det gäller de makroekonomiska resonemangen kring utlandsskulder, bytesbalans, produktion, sparande och inflation är Hazlitt briljant. Jag rekommenderar alla att läsa den. Den som läst denna bok, kan då med enkelhet se de samband som Peter Schiff såg och varnade för redan 2002, nämligen att den kortsiktiga vinsten av att trycka gaspedalen i botten, inte står i proportion med risken att köra rakt över stupet.

Not: Henry Hazlitt tillhör den Österrikiska skolan inom nationalekonomin, dvs. samma skola som Peter Schiff tillhör.