TriathlonLarssons blogg

Jag fick just en intressant fråga kring vad som skiljer pulströskeln från mjölksyretröskeln. Jag skriver nämligen på min hemsida/blogg att dessa skiljer sig åt, trots att dom ju i praktien är samma. Vilket kan verka frövirrande.

Här försöker jag reda ut skillnaden, för den som kan vara intresserad av detta spörsmål:

Pulströskeln (dvs när pulsen slutar öka linjärt i förhållande till hastighet) och mjölksyretröskeln (vid blodmjölksyra-koncentration på 4.0 mmol/l) är inte exakt samma, men är nära korrelerade. Detta brukar poängteras i all seriös litteratur i ämnet. Dock brukar skillnaden inte förklaras så ingående. Jag har dock hittat följande.

Dels kan skillnaden bero i att man normalt räkna att mjölksyretröskeln ligger vid en ansamling av blodmjöklsyra på 4.0mmol/l, men i praktiken kan koncentrationen vara både någon högre och någon lägre än 4.0 mmol (dvs. där ökningen är som högst. Två andra osäkerhetsfaktorer är att kroppens förmåga att utnyttja mjölksyran till att skapa energi varierar från dag till dag. Mängden blod spelar även roll. Om man ex. har vätskebrist, blir mjölksyrakoncentrationen högre.

En annan sak som kan skapa viss skillnad är det faktum att deflektionspunkten (dvs. när pulsen slutar öka linjärt) inte är exakt lika för alla individer. Man vet inte riktigt varför, men en teori är att olika personer har olika anaeroba energiprocesser i muskelaturen, vilket bidrar i olika grad till musklernas energiförsörning.

Det finns säkert många fel osäkerhetsfaktorer.

Därför får man små variationer mellan å ena sidan pulströskeln (deflektionspunkten ) och å andra sidan mjölksyretröskeln (4.0 mmol/l). I båda fallen anges emellertid i litteraturen att de båda stämmer väl överrens med den fart man kan hålla på tävlingar kring en timme. I praktiken är det alltså ingen stor skillnad mellan de tu.

Dvs, man kan i praktiken säga att både pulströskeln och mjölksyretröskeln är den intensitetsnivå då kroppen precis hinner transportera bort den mjölksyra som bildas. Ökas farten ytterligare orkar hjärtat inte syresätta de arbetande musklerna, vilket gör att musklerna börjar accumulera mjölksyra. (Gör man ett test på ett labb ligger kanske deflektionspunkten på 3:55 fart, medan mjölksyrakoncentrationen 4.0 mmol hamnar på 3:50 fart.)

Om det är någon av er läsare som har något att tillägga på det ovan skrivna, får ni gärna göra det. Jag har själv grubblat endel genom åren. Den litteratur jag har är inte helt glasklar. Det brukar endst konstateras att deflektionspunkten och 4.0 mmol/l är nära korrelerade, men inte exakt lika. Det brukar även anges att mjölksyretröskeln är något högre än pulströskeln. Sällan står det någon mer än så.

Källor: Kondition (Bengt Saltin), Stora konditionsboken (Jonas Gustrin) och Stora Löparboken (Hans Wiktorson)