Uppfostran

Miercoles 12:17   7 comentarios   0 images

Compartir

Häromdagen när min dotter lämnades på dagen sa en liten flicka:

- "Vad heter han".
- "Det är inte en han, hon heter Isola."
- "Näe, det är en pojke, för hon beter sig inte som en flicka."

Ops? Känner att jag missat nått i uppfostran. Får nog ta bort alla blå kläder och byta ut dem mot rosa. Får byta ut mina 1800-tals sagor där moral hyllas, mot modern genusmedveten rebellisk litteratur. Får ta bort alla flygplan, och byta ut dem mot my little ponnies. Får sluta vara så liberal när det gäller att klättra på bord och sånt, och istället varna henne för alla faror som finns. Får sluta brottas med henne, och köpa en ballerinaklänning i stället.

Eller äh, det kan jag ju inte göra. Jag är ju jag. Och Isola är ju Isola. Men lite roligt att könsrollerna är så tydliga hos små barn. Beter man sig som en pojke, så är man en pojke. Punkt. Undrar förresten vad det beror på. Genetik eller uppfostran? En kombination kanske. Isola har ju varit en hårding redan från början. Tiden i magen och förlossningen var ingen barnlek. Hon låg ju helt knasigt.

Feber

Miercoles 08:31   3 comentarios   0 images

Compartir

Jahapp. Nu har pappa Håkan fått feber också. Ooooont i halsen och lungor. Lite synd om lilla jag. Inte blir det någon träning i alla fall. Blir att ligga hemma och ta det lungt med lilltjejen. Som hostar så hon spyr.

Snickarna skottade av resterande snö från taket igår, och har nu tagit hål i taket och ska torka ur fuktskadan. En helt suverän takfirma. Blixtsnabba, enormt vänliga och kunniga. Och fast timpris. East Entreprenad heter dom. Från Upplands-Väsby. Ska lägga deras namn på minnet. Rekommenderas starkt.

Den österrikiska skolan

Martes 17:09   0 comentarios   0 images

Compartir

Det jag skriver nedan, hör inte hemma på en träningssida. Och ingen kommer att läsa det. Det må vara hänt. Men jag har ju talat lite om den österrikiska skolan inom nationalekonomin och tänkte bara skriva några rader om denna lilla bortglömda gren. Jag går i detta korta alster inte in på bakgrunden varför österrikare är starka anhängare av exempelvis sparande och produktion (istället för lån och konsumtion), utan nöjer mig med att ge en kort allmän reflektion kring hur man anser att en god ekonom ska se på ekonomi. Och vad som är skillnaden mellan en god och en dålig ekonom.

Reflektion över vår samtid
Knappast har någon vetenskap (om man nu kan kalla ekonomi för vetenskap) följts av så många irrläror som just ekonomi. Orsaken är enkel. Den styrs av själviskhet. Beroende på vad ekonomens egentliga syfte är, tolkas olika skeenden på ett visst sätt. Ekonomijournalisten vill kanske höja eller sänka en aktiekurs, för att någon kund ska kunna sälja eller köpa. Intresseorganisationen vill gynna en viss grupp i samhället eller ett visst företag. De mest skarpa hjärnorna anställs, för att övertyga lagstiftare och allmänheten just deras företag, arbetstagare eller grupper ska få det bättre.

Utöver ovan självklara, genomsyras det makroekonomiska tänkande av att bara se direkta effekter av ett beslut. Förvånande ofta bortses från de långsiktiga effekterna. Betoningen läggs på hur ett beslut gynnar en viss grupp, men man bortser från hur det missgynnar andra grupper. Sekundära effekter av ett beslut underskattat i förhållande till de direkta effekterna.

I det ovan nämnda ligger också skillnaden medan en god ekonom, och en dålig ekonom. Den dåliga ekonomen ser bara till den direkta effekten som man kan se med blotta ögat, den goda ekonomen ser bortom detta. Den dåliga ekonomen ser bara direkta konsekvenser av ett beslut, den goda ekonomen ser också till de långsiktiga effekterna. Den dåliga ekonomen ser bara till hur beslut gynnar en specifik grupp, den gode ekonomen ser hur beslutet påverkar andra grupper.

Skillnaden kan verka uppenbar. Men vet inte alla innerst inne att det alltid finns konsekvenser av ett visst handlande? Vet inte den stillasittande datateknikern att för många hamburgare leder till en förtida död? Vet inte den som köper prylar med sms-lån att dessa kommer att ruinera ekonomin i slutänden? Vet inte den som tränar för hårt, att det leder till löparknä?

Javisst är det så. De allra flesta tänker på konsekvenserna, även om vi ibland kommer tillkorta. Men inom ekonomins område är ignoransen inför sekundära effekter i det närmaste total. Högt ansedda ekonomer bortser från enkla fakta som att underskott någon gång måste betalats tillbaka. Man ignorerar det faktum att expansiv penningpolitik förr eller senare drabbar vanligt folk i form av brustna bubblor. Man hyllar konsumtion som på kort sikt är positivt för BNP-statisten, men bortser ifrån att det är sparande, investeringar och produktion som ger välstånd på lång sikt. John Maynard Keynes ord från 1930-talet klingar ännu klart: ”In the long run we are all dead”. Och varför bry sig om framtida konsekvenser, om man ändå ska dö?

Den österrikiska skolan
Den österrikiska skolan kan sammanfattas med:  ”Ekonomi handlar om att inte bara se de direkta effekterna av ett beslut utan även de långsiktiga effekterna. Ekonomi handlar om att inte bara se till hur ett beslut påverkar en grupp, utan alla grupper.”

För att göra det lite tydligare kan vi ta ett enkelt exempel:

En liten grabb tar upp en sten och kaster den genom ett skyltfönster till ett bageri. Bagaren rusar ut i ursinne, men grabben är borta. Utanför samlas en grupp människor. Människorna är upprörda och börjar resonera om händelsen. Efter ett tag säger en att "nåja, men det finns inget ont som inte har något gott med sig. Glasmästaren har nu fått mer att göra". Folkmassan börjar räkna på kostnaden. Att fixa ett nytt fönster kostar 5000kr för bagaren. Rätt dyrt. Men hade inte fönstret blivit krossat så hade ju å andra sidan inte glasmästaren haft 5000kr mer att röra sig med. Den lilla pojken har ju faktiskt bidragit till den ekonomiska utvecklingen.

Så kan man vid första anblicken resonera. Pojkens vandalism skapade ju faktiskt arbetstillfällen för glasmästaren. Men bagaren blev å andra sidan av med 5000kr, som han hade tänkt använda för att köpa en ny kostym hos den lokale skräddaren. Men eftersom han nu blev tvungen att byta fönstret, kommer han inte att köpa någon ny kostym. Hade pojken inte kastat stenen genom fönstret, hade bagaren haft både en hel ruta och en ny kostym. Istället fick han bara ett ruta. Om vi ser bagaren som en del av samhället, så har samhället nu blivit av med en kostym som annars hade blivit tillverkad.

Glasmästaren tjänade på att pojken kastade en sten genom rutan, men det skedde på skräddarens bekostnad. Inga nya arbetstillfällen skapades. Folksamlingen som hade samlats utanför butiken, såg bara det som låg närmast ögat, bagaren och glasmästaren. De glömde att ta in den tredje parten som var inblandad, nämligen skräddaren. De glömde honom eftersom han inte fanns på plats. Människor som går förbi bageriet kommer framgent se den nya blänkande rutan och tycka att den ju var finare än den gamla, men de kommer aldrig se den nya fina kostymen. De kommer aldrig se kostymen, eftersom den aldrig kommer att bli tillverkad. De ser bara det som är synligt för blotta ögat.

Ovan nämnda exempel kan låta banalt. Ändå reflekterar få över ett argument som att ”nu har vi skapat 10.000 arbetstillfällen”. Man ser den direkta effekten, men tänker inte på att man samtidigt trängt undan 10.000 andra arbetstillfällen. Man gläds över att miljarder satsas på ett visst projekt, men bortser ifrån att dessa miljarder tas från något annat projekt eller lånas av våra barn. Man pustar ut när riksbanken sänker räntan för att "stimulera ekonomin", men bortser ifrån att den låga räntan söker sig till sektorer där hjulen redan sturrar för fort.

Låt mig ta ett konkret exempel med anledning av det sistnämnda. Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson var i Umeå häromdagen och sa: "Bostadspriser och bolån utgör inget stabilitetsproblem och bör inte påverka penningpolitiken". Han ser alltså endast till de direkta positiva effekterna av en nollränta, men bortser från att det kan leda till att bostadspriserna drivs upp till sådana nivåer, att det kan skapa turbulens i det finansiella systemet, när väl priskorrigeringen kommer. Så som skedde i USA 2008.

Lars E.O. Svensson är urtypen för en modern keynsianitstiks ekonom. Han ser bara till de direkta effekterna av en expansiv lågräntepolitik. Han tänker inte på de långsiktiga skadeverkningarna eller på de negativa bieffekter för samhället som helhet. Svensson vill stimulera konsumtionen, men vad tror ni händer med männisors konsumtionsvilja när man ser att värdet på sina bostäder minskar? Svensson är, ur ett österrikiskt perspektiv, en dålig ekonom.

En god ekonomin tänker bortom det som är synligt för blotta ögat. Hon ser bortom modeller, statistik, staplar och diagram. Hon ser inte bara på den direkta effekten, utan även de långsiktiga och indirekta effekterna av ett beslut. Hon ser inte bara till en grupp, utan ser alla grupper.

Försäkringsbolag

Martes 11:32   12 comentarios   0 images

Compartir

Jahopp. Ringde försärkingsbolaget. Men det visade sig att försäkringen inte täcker läckande tak. Det borde jag naturligvis ha haft koll på. Fast självriskerna brukar vara så höga att det knappt lönar sig att ta ut saker på den. Lite surt ändå. Men, men. Sånt som händer.

Hädanefter ska det skottas varje vinter. Man lär sig.

Pris-lönespiral

Lunes 23:31   2 comentarios   0 images

Compartir

Ja, ni vet ju vilken dysterkvist jag är när det kommer till världsekonomin. Och idag såg jag ett citat som jag känner igen från min ungdom, då Sverige kom in i en pris-löne-spiral:

"Svensk industri har inte dålig konkurrenskraft. Vi har över tid också en bättre produktivitet. Men Sverige har en högre inflation än till exempel Tyskland. Det kräver något högre löneökningar för svenska löntagare för att vi ska kunna försvara våra reallöner."

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article6783412.ab

Uttalandet är förvisso helt sant. Men en sån som jag får ju ont i magen när jag läser det. Ord från en svunnen tid. Har plöjt en hel del ekonomisk litteratur från 1970-talet, och det var just denna pris-lönespiral som urholkade svensk konkurrenskraft. Det finns bara ett sätt att stävja en sådan utveckling. Och det är genom att höjd ränta. Eller så kan ju Regeringen naturligvis tajta upp finanspolitiken. Men i en liten öppen ekonomi med flytande växelkrus är den tyngsta spelaren trots allt Riksbanken.

Sedan Dubai-krisen ligger jag förövrigt fortfarande kort. Har inte köpt en enda lite aktie. Jag tycker att det ser så förbaskat skakigt ut. Min maggrop säger att en sund strategi kan vara att spela lite säkert. Vill man inflationssäkra sina surt förvärvade tillgångar, kan man ju dock alltid köpa guld eller silver. Det är valutor som stått sig i tusentals år och kommer antagligen stå sig i tusentals år till. Oavsett kriser. Dessutom behöver man ju inte betala någon reavinstskatt på guld.

vissa dagar...

Lunes 18:57   2 comentarios   0 images

Compartir

Vilken härlig dag.

Taket börjar läcka på bostadsrättsföreningen, rakt in i en lägenhet, och eftersom jag är ordföranden får jag den spännande uppgiften att fixa detta. Fick tag på en hantverkare rätt omgående. Taket i lägenheten där det läcker måste sågas upp. Sedan ska man in med fläktar och annat jox och torka utrymmet. Sen ska väl själva skadan fixas. Självrisken på dylika ting är hööög, så föreningens goda ekonomi kommer att tyngas. Fast, herr ordförande har koll på debit och kredit, så vi kan nog cacha ut det. Våra lån är 0kr.

Men inte nog med det. Min dotter råkar töja lite väl mycket i mina brillor, så att dom pajar. Fint tänkte jag. Har ju försäkring. Problemet är bara att mina 6 månader gamla glasögon inte längre finns i sortimentet, så jag måste köpa helt nya. Men det är sånt som händer. Värdsliga ting.

Sen har lillan feber, så det blev inte många timmars sömn idag. Men sömn är ändå överskattat. Bättre att vara vaken.

Härligt med lite i-landsproblem. Eller hur?

feber

Domingo 14:25   0 comentarios   0 images

Compartir

Jösses vilket väder. Ska sno på mig dojorna snart och ge mig av på en liten löprunda. Dock är jag nästan lite groggy av trötthet. Lilltjejen har rätt hög feber, 39,5grader, så hon låg och feberyrade halva natten. Hon jagade monster. Bland annat. Konstigt med små barn. När dom feberyrar har dom klockren uttal. Första ggn lilla pratade, hon var väl nått år gammal, var också under en feberdröm.

Näe, nu ska jag hälla i mig kaffe. Sen ut och springa. Hoppas jag inte somnar i spåret.

Slaget vid Lejonströmsbron

Viernes 16:39   1 comentario   0 images

Compartir

Herr Larsson har en tendens att irritera sig på både stort och smått i vår samtid. Idag satt jag och snackade ekonomi med en svealänning. Han gled snabbt in på ett tema som nästan alltid kommer uppkommer, när man pratar ekonomi med folk härifrån. Nämligen att Norrland är en tärande del av Sverige.

Jo, jo, tänkte jag. Hur närande är Stockholm? Hur stor är varuproduktionen? Visst, det finns många myndigheter, banker och tjänsteföretag i hufvudstaden, men hur mycket netto bidrar det till ekonomin? Adam Smith beskriver på ett underbart sätt välxelverkan mellan stad och land. Hur den ene är beroende av den andre. Fast jag orkade inte kommentera hans påstående. Man ska inte kasta pärlor för svinen.

Men i mitt stilla sinne tänkte jag att det kanske inte hade varit så dumt om gränsen till Finland gått vid Skellefte älv, istället för Torne älv. Den 15 maj 1809 stod som bekant slaget vid Lejonströmsbron i Skellefteå, då den ryssarna spöade svearna. Då hade svearna sluppit det "tärande" Norrland. Jag tror knappast att våra åländska, finlandssvenska och finländska bröder hade haft något emot malmfyndigheterna och den tunga exportinriktade basindustrin i norr.

Tankar om dödssynder

2010-03-10 22:33   4 comentarios   0 images

Compartir

Har följt Sissela Kyle program om dödssynder. Det bästa som sänts på länge. En fantastisk skådespelare. Och ett intressant tema. Men att girighet skulle vara den största dödssynden av alla kan jag inte hålla med om. Girighet drabbar nämligen ofta den som gräver gropen själv. Det vet alla som någon gång förlorat pengar på börsen.

Nej, istället är likgiltighet är den största dödssynden. Inget annat kommer i närheten. I filmen Boondock Sanits - som man i övrigt kan tycka vad man vill om - hålls en riktigt bra predikan av den katolske prästen. Han säger: "We must all fear evil men. But there is another kind of evil wich we must fear most. And that is the indifference of good men". (Frukta ondskefulla människor. Men frukta goda människors likgiltighet mer.)

Det finns inget jag har så svårt för som just likgiltighet. När jag ser någon pundare i tunnelbanan som trakasserar en medmänniska, kommer jag inte ifrån att känna visst medlidande för förövaren. Vem är jag att döma pundaren? Vem vet vad som orsakar beteendet?

Men mitt medlidande sträcker sig inte till dem som tittar ned i tidningen. Till dem som inte ingriper. Till dem som är likgiltiga. Likgiltiga människor är dem som efter ett krig säger: "Jag lydde bara order". Och då talar jag inte om soldaten som med hackande kulspruta tar liv för att försvara sitt land, sin bygd, sin familj. Nej, jag talar om dem som lyder order vid en gaskammare. Dem som slaktar civila.

Likgiltighet är ondska i dess renaste form.

Den största dödssynden av alla.

Tycker jag.

Gratis pose

2010-03-09 21:38   3 comentarios   0 images

Compartir

Jahopp. Det blev ett löppass idag. Riktigt najs. Mina hem-dubbade dojor bet fint på isen.

Fick ett mejl häromdagen från Markus Stålbom på bgmsanalys, som höll i pose-kursen jag var med på. Han håller i en gratisträning i Stockholm den 5 juni klockan 14:00-15:30. Enda kravet för att få delta på gratisträningen är att man tidigare har gått en utbildning hos honom så att träningen kan hållas på en lite högre nivå. Den ska jag absolut gå på.

Numera kör jag alltid pose. Tänker inte ens på att jag nyttjar den tekniken. Känns helt naturligt. Är lite väl helt enkelt lite för lat att hålla på och använda energi uppåt, istället för framåt. Ska bli skoj att se vad han korrigerar, nu när man kört med pose ett tag.

Inget mer att rapportera från västfronen idag.

Klart slut.