Röda tights

Sista passet i tisdags blev en succé. Hade sedan tidigare bestämt mig för att jag skulle stegra en del övningar så här sista gången på terminen. Uppmanade alla att lägga på och se till att jobba hela passet igenom. Skitjobbigt blev det även för mig som inte kunde hålla mig ifrån att köra så mycket jag orkade. Var helt slut efteråt och kände att det kanske inte var jättesmart att göra så nu när det bara är drygt sex veckor kvar till beräknad nedkomst. Men, det var nog bara lite taskigt med energi för jag repade mig snabbt efter middagen. Fick en lååång spontan kram från en motionär som både jympat och skivstångat med mig sedan jag blev ledare. Jag vet inte ens vad hon heter. :S Måste nog kolla upp det...

Ledarskapet har verkligen gått från klarhet till klarhet den här terminen och det känns lite trist att behöva ta en paus nu när jag har sådant flyt. Jag skulle nog säga att jag gått från 60/40 (bra/mindre bra pass) till 90/10. Jag är mycket nöjd! Till våren blir det mammacore, så det blir ju ingen lång vila, men ändå. Hjärtat finns i skivstångsträningen. Hoppas kunna vara tillbaka till höstterminen drar igång, men vi får se hur det blir.

Graviditeten har verkligen flutit på och tiden har gått så snabbt. Magen hänger med på det mesta även om det nu börjar bli lite tungt i korsryggen om jag går runt på stan en dag. Ischiasen är inte heller den att leka med, men den hålls ju bäst i schack av träning.

I onsdags var vi på ett andra ultraljud. Allt såg fint ut, men de tyckte att Signe var lite liten och ville att jag skulle komma tillbaka på ett till ultraljud där de mäter flöden till och från moderkaka och i navelsträngen. På fredagen var vi där igen och de konstaterade att navelsträngen funkade fint, men det var lite trögt med flödet mellan mig och moderkakan så de skickade ner oss till prenatal. Vi var väl inte riktigt förberedda på det och blev lite oroliga när de började koppla upp mig och magen mot en massa maskiner och så skulle jag ligga där och trycka på en knapp när jag kände att hon rörde sig. Men, de kom fram till att allt verkar OK för tillfället, men de vill ha koll på mig för blodtrycket var lite förhöjt. Så det blir tätare kontroller sista tiden, så att de tidigt ser om det utvecklar sig till en havandeskapsförgiftning. Och så vill de ju ha koll på att Signe får den näring hon behöver för att växa och inte minskar i tillväxttakten. Träffade en väldigt rolig läkare som sa att det inte var alarmerande än och att alla inte kan bli basketspelare.