Röda tights

På begäran från Rogardo kommer här en rapport från passfilmningen. ;)

Av någon anledning blir man alltid lite stressad när man har en ledarkollega på plats. Är det dessutom någon som ska utvärdera ens insats och dessutom videofilma det hela, blir det naturligtvis lite extra stirrigt. Men M och jag har jobbat ihop en del bla när jag skulle bli skivstångsledare så var hon min support och hjälpte mig och vi kommer bra överens.

Det är med skräckblandad förtjusning man startar filmen. Hur ska det gå. Ser jag galen ut? Hur låter jag? Avslöjar de tighta brallorna verkligen allt? Frågorna snurrar i huvudet... Faktum är att jag tyckte att jag såg riktigt snygg ut. :D Är lite förvånad faktist. Man är ju helt osminkad, högröd i ansiktet och svetten sprutar. Vad gäller ledarskapet har jag kommit en bit på vägen, men har en del kvar att jobba med. Ibland glittrar det till. Särskilt när jag tycker att det är jobbigt. Jag peppar bitvis bra med ansiktsuttryck och ljud, men skulle kunna göra mer. Jag måste peppa mer med uppmuntrande ord. Skulle dessutom kunna bjuda på ca 100 leenden till upptäckte jag. ;)

Så, jag är bättre än jag var i höstas men har fortfarande en del kvar att jobba med. Vissa dagar går det lättare och andra får jag kämpa mer. Utvecklingsarbetet fortsätter under våren och jag hoppas att jag till hösten ska vara den ledaren jag vill vara. Då kommer M tillbaka och filmar mig igen, så får jag se om det blivit någon skillnad.

Igår var jag på HLR-utbildning. Fattar inte att jag aldrig gjort detta förut och är förvånad över hur hårt man måste trycka på en vuxen person. Hade ont i handloven efteråt. Den tjej jag jobbade i par med var gymvärd och brukar tydligen gå på mina skivstång/konditionspass med sin syrra. Hon berättade att de kallar mig tyrannen och att de tycker jag är den tuffaste skivstång/konditionsledaren. Då blir man glad. :D