Röda tights

Jag var inte direkt laddad inför aftonens skivstångspass. Ingen luft på jobbet, lågtrycket som hägrade och en trötthet som hållit i sig hela veckan. Hade egentligen tänkt jobba över, men när man inte har gjort något vettigt på hela dagen är det bättre att sticka tidigt från jobbet. Drog hem och slängde mig i soffan. Efter 10 min slumrade jag lite sådär skönt mellan dröm och verklighet.

Fortfarande inte sugen, men det är ju bara att byta om och dra dit. Tunt med folk utanför salen, men när vi väl började släppa in förvånades jag av deltagarantalet. Säkert dubbelt så många som vanligt. Jag blev direkt på bättre humör. Och vilket pass det blev! Ledarskapet satt som en smäck. Både stammisar och nya alla på lika gott humör. Ny ljudanläggning sedan ett par veckor och lokalen är dessutom i en källare, så man har inte problem med värmen som på den andra anläggningen jag har pass på. Så här borde alla pass vara!

Flera personer kom fram efteråt och berömde. Jag var stolt som en tupp! Tänk att det kan vara så kul när man minst av allt anar det!

Nu har jag fått börja plocka av på stången. Pallar helt enkelt inte och efter passet i tisdags har jag haft träningsvärk trots mindre vikt än vanligt. Träffade en ledarkollega efter passet i tisdags och jag såg att hon tittade flera gånger på magen, men vågade inte fråga. Hoppas verkligen att de får in några vida toppar till hösten. Börjar bli rejält svårt att dölja det på jobbet, men jag vill ju helst inte berätta och därmed sätta en eventuell förlängning av vikariatet på spel. Drygt två veckor kvar på sommarviket, jag hoppas det blir förlängt.