Loading... 
Pages
HakanLarsson
TriathlonLarssons blogg
- Vi tar det som det kommer...Löpning och tankar om räntan...
Sådär. Nu har man varit duktig igen. Ett litet löppass blev det idag. Med betoning på litet. Men som min far sa en gång när vi sprang på Ursberget i Storfors hösten 1987. "Det är bättre med ett kort pass, än inget alls". Och så är det. Man ska aldrig känna sig usel bara för att man tränat kortare än planerat. Allt är bättre än inget.
Sen tänkte jag bara uppmärksamma om att Handelsbanken idag gick ut med följande"Även långa räntor väntas stiga framöver så för den som vill binda sina lån är detta ett bra tillfälle". Jag var ju inne på det redan för ett halvår sedan. De som sitter med en tajt ekonomi bör, som jag se det, alltså fundera på att binda lånen. Min ekonomiska analys kring varför räntorna kommer att stiga skiljer sig visserligen från den Handelsbanken gör, men resultatet är densamma.
Hur länge ska man då binda? Man bör väl först betona att det historiskt nästan alltid varit bättre med rörliga lån än fasta, men läget är ovisst just nu. Så sitter man i en tajt ekonomi och vill binda lånen, tycker jag INTE att man ska välja en kort bindningstid. Istället bör man binda på 5 eller 10år. Lite beroende på hur länge man tänkt bo kvar i bostaden. Binder man under kortare tid är risken stor att lånet löper ut, när räntorna är som högst.
Anyway, varför kommer då räntorna dra iväg? Handelsbanken, som är den absolut mest trovärdiga banken i Sverige, menar att svenska ekonomin visar allt fler tecken på återhämtning samt att optimismen bland företag och hushåll har ökat. Dom väntar sig att arbetsmarknaden börjar stabiliseras framåt våren då även Riksbanken bedöms börja höja styrräntan.
Det är nog en korrekt bedömning. Men anledningen till varför räntan kommer att höjas, är att vi kommer att få inflation till följd av att både penning- och finanspolitiken varit ohyggligt expansiv i hela världen under en längre tid. Vi har en enorm kreditexpansion, som förr eller senare sipprar ut i ekonomin. Detta visar sig inte i statistiken (KPI) direkt, utan har en fördröjande effekt på kanske 1-1,5 år fram i tiden.
Fast vi ser ju faktiskt redan nu tecken på inflation. Bostadspriserna, börsen, råvarupriser etc. går exempelvis upp, och det trots att vi genomlider den värsta ekonomiska krisen någonsin i modern tid. Notera också att Alan Greenspan, förre chefen för Federal Reserve, varnat för "dubbelsiffrig inflation" i USA, om inte Federal Reserve och Obama sansar sig. Men det gör dom inte. Och när inflationen väl bitit sig fast, är det ett helsike att bli av med den. Då krävs mycket kraftiga räntehöjningar. Som på 80-talet.
I bästa fall blir det som Handelsbanken tror. Dvs. ekonomin tar fart, vilket gör att riksbanken dämpar genom höjd ränta. I värsta fall, vilket jag befarar, kommer världen drabbas av stagflation som på 70-talet, dvs. vi kommer att se hög inflation, samtidigt som ekonomin hackar och arbetslösheten förblir hög. Stagflation är mycket knepigt för en Riksbank att hantera, men Riksdagen har beslutat att det överordnade målet för Riksbanken är att hålla inflationen på 1-3%, vilket gör att Riksbanken kommer att höja räntan om inflationen drar iväg - även om ekonomin inte tagit fart. Den underliggande inflationen (KPIF) ligger idag på 1,9%, vilket är förhållandevis högt med tanke på att arbetslösheten ligger på 8,3% och BNP på -6%.
Varför tror jag då på stagflation? Ja, man behöver bara titta på olika länders budgetunderskott. Sverige ligger visserligen bra till. Underskottet nästa år blir cirka 3% av BNP, det vill säga 100 miljarder kronor. Det är bara tre länder inom EU som har så "låga" underskott (i normala fall skulle dessa underskott dock anses höga). USA kommer däremot att ha ett underskott på svindlande 12,5% och Storbritannien 11,6%. Det är ofattbara summor. Den sanering som Sverige gick igenom under 90-talet, bleknar i jämförelse med den sanering som USA och andra länder kommer att tvingas genomlida. Detta kommer att påverka ett litet exportberoende land som Sverige.
Frågan är om USA och andra länder mäktar med en så tuff sanering. Forskning visar att svensken värderar nationens ekonomi framför den egna plånboken, när man väljer parti. Vi knyter näven i byxfickan och accepterar kärva tider. Se bara vilken acceptans Göran Persson fick, trots att han avsatte 1% av BNP för sanering 1994/95. Har verkligen amerikanen samma acceptans? Jag är tveksam. Att avsätta 1% av BNP:n kommer dessutom inte räcka. Det kommer att behöva betydligt mer än så. Och detta är alltså länder som aldrig får ihop sin budget - inte ens i goda tider. Lägg därtill USA:s usla bytesbalans. USA:s samlade underskott i handels- och tjänstebalans steg till 36,5 miljarder dollar i september. Kraftigaste ökningen någonsin. Inte bra. Det finns, som jag ser det, risk för dollarkollaps och hyperinflation i USA.
Nå... nog bluddrat. Alla utom Steph har nog somnat vid det här laget... Och jag tappade tråden... Poängen jag ville göra var att de som sitter på smärtsamt stora lån nog bör ta en funderare över sin privatekonomi. Räkna på hur mycket ni klarar av, innan ni måste lämna gård och grund. Historiskt har det krävts stora räntehöjningar för att bekämpa inflationen. De som band sina lån i början av 80-talet fick en fast ränta på runt tio-tolv procent och undvek därmed flera räntetoppar på sexton-sjutton procent. Och den som valde att binda räntan på fem år under 1987–1989 slapp räntechockerna i början av 1990-talet. Läget är delvis annorlunda nu (flytande växelkurs och fristående Riksbank med inflationsmål), men sitter man tajt bör ta en funderare eller två. Man kan ju alltid binda en del av lånet, om man vill sprida risken.
Bra ränteanalys. Min egen tro på Sveriges ekonomi ligger nog mellan din och Handelsbankens. Ofattbart att folk får låna hur mkt pengar som helst utan extra krav på säkerheter och krav på amortering. Om jag inte minns fel kan man aldrig låna mer än 75% av bostadsvärdet i Finland (rätta mig om jag minns fel) Blir spännande att se vad som händer i USA de närmsta 10 åren.
Finland kan man belåna olika beroende på var lokalen/huset finns. I städer kan man nog belåna mer än 75%, men i glesbygd så ligger det under 75%.
Att binda låneräntan nu lär ju inte vara dumt. Om man nu har lån :)
Den lär inte bli lägre. Men att binda allt på ex fem år kan ju i sig vara en risk. Hur ser räntan ut då. Kan vara bättre att dela upp på olika bindningstider, för att vara flexibel om 5-10 år!
Steph: Ja, budgetunderskott. Bytesbalansen för Sverige är mycket god. För USA usel. Bäst är att amortera av lånen. Det har den kloke gjort nu när räntan varit lån... Och man är ju klok! :-)
Behövs det inspiration så är det bara att följa Kari Martens på hans 10 x Ironman på Deca-ironman Mexico. Han rapporterar på sin blogg dagligen... Helt skadat men väldigt inspirerande!
Hepp!