En galen Marathonman!

Oj, oj... det var längesedan jag skrev här, det är nog dags att börja igen.

Drog på mig en rejäl förkylning i förra helgen, fick lägga all träning på hyllan, ganska OK under en vecka, jag har fått tid för återhämtning, men nu, söndag eftermiddag, är jag grymt taggad att börja träna igen. Och i morgon 'smäller' det, då är det nya pass i både BodyPump och BodyJam, jag ser verkligen fram emot måndagskvällen.

Igår tittade jag igenom min garderob, ja, jag hade inte tänkt att ta klivit in i den, utan mer rota igenom den. Jag var på jakt efter byxor som inte ser ut som några 'baggyjeans' på mig. Men hur jag än rotade igenom garderoben, kunde jag inte hitta några jeans alls som passade. Jag började fundera på storlekarna, de flesta som låg där på golvet var 36 tum. Det funkade inte alls, jag fick helt enkelt ta tag i detta NU!

Så med stora kliv, genom snön, tog jag mig ner till butiken på hörnet, butiken med en hel del jeans. Jag sa som det var, att jag behövde tre par jeans i passande storlek (jag avskyr att prova kläder). Snabbt och kvickt plockade de fram lite olika byxor, jag kikade på storleken, 32 tum, det där kan jag aldrig få på mig. Jodå sa killen i butiken, det funkar på dig. Ja, ja, tänkte jag, de kommer aldrig att funka. In i omklädningsrummet och på med 32:orna, de gick att knäppa utan problem (hade jag fått fel storlek ändå). Plötsligt var killen tillbaka... nja.. de där passar ju inte alls, de där är för stora, du får allt ta en storlek mindre. Men.. men.. hallå, de här är felmärkta, sa jag, de kan inte vara 32:or! Jodå, det är det visst, men du ska ha 31-tummare, de kommer att sitta perfekt. Hmmm... långsamt drog jag av mig de för stora jeansen. Vad hände här? tänkte jag, hur gick detta till? Några minuter senare fick jag på mig ett par jenas som satt perfekt, 31:or!?!

Idag är jag kikat i byxorna jag köpte igår, de är fortfarande 31:or, jag fattar ingenting! Men jag har ändå ett leende på mina läppar!

Ha en skön söndagskväll!