Nu har jag gjort en Wagge

2009-12-07 22:39   10 kommentarer   0 images

Del

Nu har jag gjort en Wagge och avanmält mig från TEC. All jäkla förkylning etc. gör att jag inte kommer igång med träningen. Tänker inte heller köra Kalmar, utan siktar istället på Lidingöloppet. Då behöver jag inte känna någon stress.

Så nu kan jag spela tennis med gott samvete. Även om jag inte får bollarna över nät.

Om träningen går bra i år, får jag komma igen 2011 istället. Eller 2020.

Feber

2009-12-03 00:01   6 kommentarer   0 images

Del

Efter fyra dagars förkylning, har jag gått och fått feber också. Sitter och hostar och huttrar och mår allmänt lousy! Trött men kan fasen inte somna. Är nog samma som sprallan hade förra veckan. Hon var ju uppe i nästan 40 grader. Huh.

Detta är mumma för min träningsstatistik... :-(

Lite mer om Dubai + förkyld

2009-11-30 21:16   5 kommentarer   0 images

Del

Såg en liten analys av Peter Schiff och Marc Faber idag maa Dubai. Det är möjligt att jag överreagerade när jag sålde alla innehav. Men som sagt, better safe than sorry. Tänkte ändå ta det säkra före det osäkra och ligga kort ett tag. Och sen kryper jag tillbaka i några av mina favoriter. Norsk offshore, Kina, Australien och några andra länder. Guld och silver är ju förståss alltid bra placeringar när ekonomin i övrigt är inflationsdriven. Får se.

Jag har ju gillat Tyskland, och deras exportindustri borde ha potential när konjunkturen vänder, men ekonomin inom Eurozone är nu så skral att jag inte törs placera i Euroländer. Och USA och USD är naturligtvis helt uteslutet. Ryska börsen har gått bra det gångna året, men Rysslands budgetunderskott börjar nu bli i största laget. Enligt CMA ligger de på 10 sämsta plats när det gäller risk för att de inte ska kunna betala tillbaka sina skulder. Och jag gillar inte att spela tärning om mina sparpengar. Ryssland kan ge bra avkastning på kort sikt, inte minst om oljan går upp vilket jag tror, men jag drar mig från att placera i länder som inte kan hålla koll på underskotten. Det resulterar förr eller senare i kollaps. Och då hinner vi småsparare sällan sälja av snabbt nog. Då känns Norge som ett mycket säkrare alternativ, även om just offshore och shipping är rätt riskfyllda placeringar.

I övrigt har jag blivit tokförkyld. IGEN. Börjar kännas lite tröstlöst det här. Men men. Så är det när man har småbarn. Jag förstår nu varför småbarnföräldrar har lite svårt att träna. Det handlar inte bara om tid. Lika mycket handlar det om alla förkylningar man får. Jag har haft fler förkylningar detta år, än jag haft de senaste 10 åren.

Men det är det värt! :-)

82,2kg och friskt barn!

2009-11-26 21:21   7 kommentarer   0 images

Del

Sådär. Idag vågade jag tillslut ställa mig på vågen. Den har stått där en månad och blängt på mig. Men idag tog jag tjuren i hornet och ställde mig på den. Blundade. Och tittade. 82,2kg. Inte såååå farligt som jag befarat, trots allt. Nästa fredag ska jag vara under 80kg igen.

Lilltjänen är för övrigt frisk. Känns så ofantligt skönt. Inte kul när ens barn mår dåligt. Så imorrn ska hon tillbaka till dagis igen. Stackarn. Åhhhh, jag skulle verkligen vilja utnyttja vårdnadsbidraget. Det skär i hjärtat varje morgon jag lämnar henne. Hade min mor bott närmare, hade nog Isola fått vara hos henne. Åtminstonne några dar i veckan.

Nå sånt är livet. Idag sprang jag pose igen. Känns rätt bra, trots att jag är lite småförkyld.

ok... absolut sista... några rader om Dubai...

2009-11-26 18:33   3 kommentarer   0 images

Del

Jag har ju skrivit om diverse fonder tidigare, så jag känner mig skylidg att reflektera över krisen i Dubai.

Min generella rekommendation till småsapare och fondsparare är att vara aktiv. Är det skakigt på marknaden är det bättre att sälja, än att ligga kvar och följa med under en eventuell nedång. Från banker kommer alltid motsatt information, dvs. att deras kunder ska ha is i magen. Jag förstår inte den logiken. Jag säger tvärt om: Sälj och plocka hem eventuella vinster! Köp tillbaka när läget stabiliserat sig. Och ligger man på fonder som gjort förlust ska man ändå sälja. En nedgång är ett perfekt läge att sälja, ty då får man möjlighet att komma tillbaka i en bättre fond längre fram. Det är alltid bättre att ta en liten förlust, än en stor förlust.

Denna strategi räddade mig när USA:s ekonomi började hacka 2008. Det är nämligen alltid svårt att överblicka olika spridningseffekter när liknande saker inträffar. Och även om Dubai inte leder till någon djupdykning eller rubbningr på systemen, så tycker jag att det är bättre för småsparare att vara "safe than sorry".

När dylika händelser inträffar, brukar jag för övrigt inte lita på det som står i finanstidningar eller det som banker säger.  Dock så brukar jag faktiskt lyssna till vad vår riksbankschef Ingves och finansminister Borg säger. Och dom verkar inte se några större systemrisker. "Det återstår att se vad de (Dubai) själva har för avsikt att göra. Det tror jag får redas ut under de närmaste dagarna. I första hand är det ett regionalt ansvar att lösa detta och i andra hand kan det få konsekvenser för vissa europeiska banker och de förefaller inte i första hand vara svenska". Men även om Dubai inte hotar systemen, kan det bli nervöst på marknaden.

Sista inlägget om ekonomi (jag lovar!)

2009-11-25 19:35   6 kommentarer   0 images

Del

Ok, sista inlägget från min sida när det gäller ekonomi. Lovar!! Hädanefter bara träning. Måste bara skriva av mig. Idag var jag nämligen som vanligt och läste i min lokaltidning Piteå Tidningen. Stötte på en debatt om orsakerna till krisen. Det skyldes på än det ena, än det andra. På regeringen och på banker. Inte en enda av skribenterna förstod egentligen varför vi just nu genomlider den djupaste krisen sedan 1930-talet. Varför BNP ligger på -5% och arbetslösheten ligger på 8,1%.

Att forum-skribenterna i Piteå Tidningen inte förstod orsakerna till krisen är dock inte så underligt. Det finns idag, som jag ser det, knappt någon ekonomjournalist som behärskar grundläggande ekonomi. Och knappast några nationalekonomer på våra universitet heller, för den delen. Och Wall Street och banker säger bara saker som ligger i deras eget intresse, dvs. att på kort sikt tjäna pengar. Och eftersom sjukdomsinsiken är så ringa, fattas inte heller många vettiga beslut i länders parlament eller centralbanker heller.

Så... varför har vi då en kris?

Den direkta orsaken till krisen 2008 kan vi spåra tillbaka till lågkonjunkturen i USA 2001. Istället för att ta några år av sämre tillväxt, valde president Bush och centralbankschefen Greenspan att trycka gaspedalen i botten för att stimulera ekonomin. Räntan sänktes till 1%, budgeten underbalanserades och pengar pumpades ut i systemet. Denna typ av expansiv inflationspolitik skapar en illusion av tillväxt, vilket också visar sig i statistiken. Men det är bara en illusion. Problemen skjuts på framtiden. Hade man låtit krisen 2001 rensa bort de obalanser som då fanns, hade krisen 2008 blivit mild eller uteblivit. Men eftersom man valde att sopa obalanserna i ekonomin under mattan, blev resultatet 2008 en total kolaps. Lånestocken, bubblorna och obalanserna blev tillslut ohållbara, så när räntorna drog iväg till följd av den expansiva inflationspolitiken 2001, rämnade korthuset.

Lärde sig då ekonomerna något av Bush och Greenspans misstag? Nej, inte ett spår. Den kortsiktiga inflationspolitiken som Bush och Greenspan förde för att överbrygga lågkonjunkturen 2001, driver nu president Obama och centralbankschef Bernenke - fast långt mer omfattande! Gaspedalen hålls ner hårdare än någonsin. Den expansiva inflationspolitiken saknar all sans.

Räntan ligger i USA nu på 0%. 0%!! Underskotten formligen exploderar. Men som om det inte vore nog med det, sprutar det ut nya dollars från sedelpressarna. Resultatet ser vi i en enorm inflation på tillgångssidan (aktier, råvaror etc.). Nya bubblor blåses upp i skrivande stund. Wall-Street tjänar pengar på inflation och hyllar den därför, men när inflationen efter några år når varusidan drabbas den fattige i form av ökade matpriser, energipriser etc.. Att trycka nya pengar för att lösa kriser har aldrig fungerat och kommer aldrig fungera. Det var så Argentina försökte lösa sin kris, vilket ledde till hyperinflation och ekonomiskt kaos. Och det var så Weimarrepubliken försökte finansiera sina krigsskulder, vilket ledde fram till hyperinflation och Hitler.

Vid sidan om keynsianisterna Bush och Greenspan, har vi ytterligare en amerikansk spelare bakom krisen, nämligen Bill Clinton. Det var han som införde subprime-lånen. Clinton hade en vacker politisk vision om att alla, även dem som inte hade råd, skulle ges möjlighet att köpa sina bostad. Problemet var bara att marknaden inte kunde hantera dessa riskfyllda subprime-lån, så de paketerades om, och paketerades om, och paketerades om, tills dom som handlade med värdepapperna knappt visste vilka risker de tog när de handlade med värdepapper. Resultatet känner vi alla till. När räntan gick upp till följd av den expansiva politiken klarade inte låntagarna av att betala sina lån, vilket förgiftade de till synes säkra värdepapprena. Den 15 september 2008 gick Lehman Brothers omkull, vilket utlöste en tsunami som svepte in över världen.

Orsaken till krisen går alltså dels att spåra till den expansiva inflationspolitiken som bedrevs av Bush och Greenspan i USA 2001 med låg ränta och underskott, dels Bill Clintons vackra politiska vision om att alla skulle kunna äga sin egen bostad. (Som att det vore något fel med att hyra. Att hyra är den bästa boendeformen av alla!)

Ska man då inte göra något för att överbrygga kriser? Nej. Det är bättre att ta små lågkonjunkturer då och då, än att överbrygga dem och bygga upp gigantiska obalanser. Lågkonjunkturer är inget man ska vara rädd för. Dom kommer med jämna cykler. Det har dom alltid gjort och kommer alltid att göra. Lågkonjunkturer rensar bort obalanser i ekonomin. Dåliga företag slås ut till förmån för mer livskraftiga. Felinvesteringar blottläggs och rättas till. Vad som händer när man överbrygger dessa och trycker gaspedalen i botten är att obalanserna inte justeras. Istället läggs nya obalanser på de gamla. Vinden mojnar tillfälligt, för att istället samla ny kraft och nå stormstryka.

Vad lär vi då oss av detta? Jo, att det är bättre med en mild lågkonjunktur som rensar bort obalanser i ekonomin, än överbryggande inflationspolitik som leder till bubblor och krascher. Politiker ska också vara försiktiga med att manipulera marknaden (ex. sub-prime), eftersom de i slutänden drabbar dem som man vill hjälpa. Hur många fattiga tackar Bill Clinton idag för att de förlorat sina hus och hem? Det är bara Wall-Street som jublar. Det är de stora hajarna som tjänar pengar på sedelpressen och kracher. Småspararna blir av med sina besparingar.

Jag är bekymrad för framtiden. Ty överallt, med vissa undantag för Indien och några andra länder, försöker man nu "överbrygga" krisen på samma sätt som man gjorde i USA 2001. Med underskott, låga räntor och sedelpress. Och det trots att den åldrande befolkningen egentligen kräver ett omfattande sparande! En finanskris som hanteras genom att budgeten underbalanseras leder lätt till en skuldkris när räntorna drar iväg. Vissa ekonomer, som Marc Faber, tror att 30-40% av USA:s skatteinkomster kommer gå till avbetalningar på skulder om 5 år. Det är allt annat än bra. Underskott och påföljande sanering drabbar i slutänden alltid de svagaste grupperna hårdast.

Sverige ligger förhållandevis bra till, men samma saker som exempelvis ekonomen Peter Schiff (som alla skrattade åt) observerade som varningstecken i den amerikanska ekonomin 2002, kan vi också se i den svenska ekonomin. Ty trots att vi genomlider den största krisen på mannaminnen, så ökar priserna på bostadsmarknaden. Det ska dom inte göra. I en kris ska sparandet öka (vilket är basen för investeringar och långsiktig tillväxt) och priserna sjunka, men är räntorna för låga leder de istället till ökad skuldsättning och höjda priser, vilket leder till problem när inflationspolitiken efter några år leder till höjda räntor. Jag skulle därför helst se att räntorna redan nu höjdes något.

Idag är alla ekonomer mer eller mindre anhängare av Keynes. Därför förordar de också ökad skuldsättning och fortsatt låga räntor. De ser den kortsiktiga vinsten, men bortser från de långsiktiga skadorna. Men en sund ekonomi byggs inte på skulder, inflation, aktiekurser eller bostadspriser, en sund ekonomi byggs på produktion och sparande. Ett tips till den som vill lära sig ekonomi, alltså riktig ekonomi, är att läsa  boken "Economics In One Lesson" av Henry Hazlitt. Den är skriven 1946. 200 sidor lättfattligt engelska. Nationalekonomi i dess renaste form, utan formler och tjorv.

Vissa stycken i Henry Hazlitts bok sticker lite i ögonen, som resonemangen kring minimilöner, men när det gäller de makroekonomiska resonemangen kring utlandsskulder, bytesbalans, produktion, sparande och inflation är Hazlitt briljant. Jag rekommenderar alla att läsa den. Den som läst denna bok, kan då med enkelhet se de samband som Peter Schiff såg och varnade för redan 2002, nämligen att den kortsiktiga vinsten av att trycka gaspedalen i botten, inte står i proportion med risken att köra rakt över stupet.

Not: Henry Hazlitt tillhör den Österrikiska skolan inom nationalekonomin, dvs. samma skola som Peter Schiff tillhör.

FiveFinges KSO

2009-11-24 14:21   9 kommentarer   0 images

Del

Jaha. Så har man beställt ett par FiveFinges KSO. Återkommer när jag testat dem.

Astrid Lindgrens sjukhus

2009-11-23 10:55   10 kommentarer   0 images

Del

Inatt tjöt det rätt mycket när lilltjejen skulle sova, så frugan ringde Vårdguiden. Dom är numera så skraj att göra felbehandlingar på Vårdguiden, att det enda dom sa var "åk in". Onödigt tänkte jag, men ja ja, det är väl bara att åka. Väl inne på Astrid Lindgrens akutmottagning konstaterades att lillan har "falsk krupp". Inget jättefarligt. Bara att sitta svalt till, så går svullnaden i halsen ner ner.

Sköterskan gav henne en Alvedon, varpå jag ska "jaha, kan man ge barn Alvedon?" Sköterskan blev nästan irriterad på mig och sa: "ja, varför ska man inte kunna göra det?". Tja, varför inte. Hade bara inte tänkt på det. Eftersom jag aldrig äter Alvedon själv, har jag liksom inte tänkt på att ge Isola det heller. Har inte ens några hemma. Kände mig lite dum. Fast frågan är vem som är dum; Dom som äter piller för minsta lilla, eller dom som inte ens tänker på att det finns Alvedon. Fast, rikgit bra kändes det inte. :-/

Nåväl, hon skulle behandlas med adrenalin och cortison. Varför det, tänkte jag? Om Falsk Krupp är ofarligt kommer väl kroppen själv hantera det? Fast jag sa inget. Vi satt oss i väntrummet. Klockan var 01.30. Det var fem barn i väntrummet, klockan 02.30 hade ingen fått komma in än. Då sa frugan till mig, "ska vi åka?". "YES", svarade jag. Vi sa till sköterskan att vi åker hem, varpå hon svarade att vi gör det på eget ansvar. "Ja... det är ju mitt barn, klart det är på mitt ansvar...", svarade jag.

Väl hemma var tjutet i halsen mycket bättre. Kyla och upprätt sittande gjorde susen.

Just nu sitter Isola och jag och ser på barnprogrammet "I drömmarnas land". Jättemysigt. Och så har jag anmält "vård av sjukt barn". Det har jag alltid lite svårt att göra. Måste brottas med mitt samvete när jag ska anmäla VAB. Just nu är det något där ute som jobbar för att jag ska få pengar. Jag får  en känsla av att jag inte gör rätt för mig och att jag snyltar på samhället. Kanske beror det på att jag är uppfostrad av en rättskaffens socialdemokratisk far, som menade att man inte skulle snylta på välfärdssamhället om man inte behövde det. Och nog skulle jag kunna klara mig utan VAB, så sparsamt som jag lever. Hmmm...

Jag hade nog trivts bättre i Sverige före 1930, dvs. innan Keynsianismen tog över. Då fanns det ingen jättebyråkrati som omfördelade resurser från den ena till den andre, från den andra till den tredje, från den tredje till den fjärde osv. Inget VAB. Man fick i stället vara sparsam och lägga undan till oförutsedda utgifter. Fast det hade ju inte varit så svårt. 1930 låg skattetrycket på måttflulla 10%. 1968 hade skattetrycket nått bizarra 50%!

Tänk om Sverige inte hade drabbats av Keynes irrläror efter 1930-talet, utan att vi hade fortsatt med "klassisk" hushållning av resurserna. Vi hade inte haft några utlandsskulder, ingen inflation, inga bubblor och ett skattetryck på kanske 25%. Det hade säkert funnits ett myller av starka företag med hög produktivitet, som bidragit till en stark BNP, höga löner och låg arbetslöshet. Den lutheranska arbetsmoralen i kombination med svenskens känsla för solidaritet och givmildhet, hade säkert fungerat perfekt... även om VAB kanske inte funnits... :-)

Nå... det är sånt som sånna som jag kan filosofera över, med en liten dotter i knäet.

Poselöpning pass 3

2009-11-22 21:09   4 kommentarer   0 images

Del

Jag fick lite ont i vänster knä efter förra passet, så jag tog några dagar extra vila. Men idag drog jag ut igen. Min Pose-instruktör gav tipset att dra upp benen lite mer och sänka farten, så borde jag inte få ont i knäet. Jag gjorde som han sa, och kände inget under hela passet. Peeerfekt.

Jag har fortfarande liiite träningsvärk i själva vaderna, men i övrigt känns det väldigt bra. Har kört tre pass poselöpning och det känns nu helt naturligt. Kan knappt visualisera att springa på något annat sätt. Svårt är det ju inte. Det enda man måste tänka på är att hålla uppe kadensen på 90 steg per minut, och lyfta fötterna. Lite som när man struttar ned för en trappa på lätta fötter.

Lill-tjejen är sjuk nu, men så fort jag slutat vabba, ska jag ta mig till Naturkompaniet och köpa ett par Fivefingers. Tänkte ha dem när jag springer lite kortare sträckor. Ser dock att Naturkompaniet tar hutlösa 1049kr för dem. I USA kostar dom bara 517kr. Varför ska skor vara så jäkla dyra i det här landet? Brist på konkurrens?

Mina pose-tips:

- Fokusera på foten du lyfter. Lyft den uppåt/frammåt så den är i linje med höften. Låt reptilhjärnan sköta resten.
- Håll hög kadens. 90 per minut. Stegen är korta. Sträck inte ut.
- Foten som är i backen ska dras upp så snabbt som möjligt.
- Det är främst baksida lår som lyfter upp den bakre foten.
- Större delen av kraften ligger på fotsulans främre del, landa ej på hälen,
- Skjut inte ifrån i steget, utan håll ben och vader helt avslappnade.
- Farten regleras genom att justera tyngpuknten. Utnyttja gravitationen för att få fart, utan att fälla fram som en fick-kniv.

Svininfluensa och trainer

2009-11-22 13:25   5 kommentarer   0 images

Del

Svininfluensan har kopplat grepp om familjen Larsson. Isola har feber och kraxar som en kråka. Inatt feberyrade hon. Det lustiga var att när hon feberyrade så sa hon långa meningar med klockrent uttal. Hon var och flög men fågel. Normalt är det rätt svårt att tyda vad hon säger.

Själv hostar jag bara ännu, men jag lär säkert trilla dit. Hade tänkt springa idag, men vet inte riktigt om jag törs. Kanske ett kortare pass. Får se hur jag känner mig ikväll.

Sen har jag packat ihop min cykeltrainer. Ska skeppa iväg den till en annan shapelinkare i Matfors. Tror jag skickar paketet med Bussgods. Känns lite vemodigt ... men jag bor lite för trångt för att ha uppe trainern för jämnan.

För övrigt riktigt trefvligt att Sverige vann Guld i skidstafetten idag!!